Rosenbergskullen

Medeltida öde frälsetorp i Askeryd

Ödetorp med känt namn, okänd plats. (RAÄ=Riksantikvarieämbetet-nummer 138:1 Askeryd)

Publicerad i maj 2014. Uppdaterad april 2015



Eliakulla - Öjersmålen - Ryd - Lönmo/Löfmo - Skinnarebo

Området alldeles öster om nuvarande kyrkbyn i storskogen där torpet Rosenberg finns - Rosenbergskullen - är idag en slumrande kuperad 60-årig storskog, utnyttjad för modernt skogsbruk och trivsam för den som uppskattar skogens skönhet.... och för den som har ögonen med sig så finns här mycket att se och begrunda.

Här finns bland annat husgrunder stensättningar och vägar. Skattelängder från medeltiden berättar om namn på gårdar som ödelades redan under Kalmarunionen innan Gustav Vasa blev kung. Medeltida namn - bekräftade i skrift - men som saknar lokalisation: Eliakulla Öjersmålen och Ryd. Gårdar som troligen har funnits på Rosenbergskullen eller möjligen vid Bordsjöområdet - Askeryds andra centrum under medeltiden. Lönmo eller Löfmo finns dokumenterat 1480 och 1502 - okänd plats i Askeryd. Skinnarebo står öde 1498.

Infarter under 1000 år till Askeryds centrum
Då på medeltiden fanns här korsande infarter in mot socknens centrum med två trafikleder, dels kyrkvägen österifrån från Färjestad - Lägerbobygden, dels Sörbygdavägen från socknens södra delar.
Befinner man sig i Rosenbergsskogen så befinner man sig vid själva infarten till centrala Askeryd.


Predikstolen
(RAÄ-nummer Askeryd 75:1)
Efter Gärdshemmet på kyrkvägen mot Färjestad finns vid Stora Gölen - Björnslättsgölen - ett bergspass i röd granit där ödevägen löper längs ena bergsväggen (20 meter hög och 80 meter lång). Här lär följande ha hänt:
Sägnen förmäler, att när ett brudpar från Tunarp med följe på väg till Askeryds kyrka kom till "Predikstolen" så blev de här bergtagna.

Den som blev bergtagen hade lurats in i bergets boningar där trollen bodde och den som låtit sig luras blev sedan fånge i berget. Sådant kunde hända om man var girig nog att äta eller dricka av trollens gåvor.

I vissa berättelser sades det att trollen förvände synen på de bergtagna, så att de trodde att trollens boning var fyllda av guld och andra rikedomar fast det egentligen var fattigt och eländigt. I berget fick människorna arbeta hårt men ibland hände det också att de gifte sig med ett av trollen och fick barn därinne.

Att bli fri från fångenskapen var ofta svårt men ibland räckte det med att den bergtagne själv uttalade Guds namn eller gjorde ett kristet tecken. Men det bästa var om prästen hjälpte till att få ut den bergtagne, genom att se till att kyrkklockorna klämtade så högt att de hördes ända in i berget eller att han själv kom och läste böner utanför berget.


Askeryds fornborg.
(RAÄ-nummer Askeryd 57:1)
Ruinen efter en stormannaborg - socknens centrum - finns i närheten vid säteriets damm - bilden: bakom dammen - och en bit bort lät en storman bygga sig sin egen gårdskyrka för drygt 800 hundra år sedan


Ett synligt vägnät som avslöjar olika tidsepoker
I Rosenbergsskogen talar historien sitt tydligt språk. Mängder av spår avslöjar mänsklig aktivitet av olika slag under kanske 1000 år, såsom synliga rester efter husgrunder, stensättningar, möjligen gravar och spår efter smala medeltida skålformade hästvägar, lite modernare och bredare tvåhjuliga vägar från 1600-1700-talen. Vägar som tjänade ett annat kontaknät än dagens. Frågan är om de synliga vägsträckorna var förknippade med varandra och i så fall hur. Vad som är synligt för blotta ögat i skogen är ett kanske 1000-årigt vägpussel, som på så vis representerar olika tidsepoker. Kartor från 1680-talet och 1716 finns och ger upplysning om kyrkvägarnas sträckning igenom området just för den tidsepoken, men kartor från medeltiden finns inte, så hur det såg ut då avslöjar endast de hästtrampade - skålformade - spårsträckorna som ännu går att läsa av i skogen.


Detalj ur Karta 1683 Askeryd visar kyrkvägen som passerar Gärdshemmet mot Eldstorp Karstorp -> Färjestad

Dagens vägsträckning från sädesmagasinet österut mot Lutarp ses inte på 1683 års karta, Den finns på 1717 års karta över Askeryd. Vägen till Rosenberg är annu inte anlagd eftersom Rosenberg byggdes upp i slutet på 1760-talet. På 1680-talet fanns en annan vägsträckning lite längre norrut i rikting mot Eldstorp Karstorp över Predikstolen.


Vägen - ödevägen - från Askeryds Norrgård mot Eliakulla ? eller Öjersmålen ?
(RAÄ=Riksantikvarieämbetet-nummer 138:1 Askeryd)
En annan väg - från ödetorpet Askeryds Norrgård - ledde en gång in i skogspartiet över nuvarande åkern österut mot toppen av en skogsbeklädd kulle, alltså norr om nuvarande vägsträckning. Vid foten av kullen vid nuvarande åkerkanten hittar man en stensättning - ett vägfundament - som berättar att området en gång var sankt.
Efter vägfundamentet löper sedan vägen brant upp mot toppen av kullen - passerar kraftledningsgatan - och på vänster sida innan vägkröken finns en torparruin. Vägen berättar att ödetorpet en gång stått i nära förbindelse med frälsegården Askeryds Norrgård. Vad torparruinen hette berättar inte historien.

Eliakulla Öjersmålen och Lönmo/Löfmo
I medeltida handlingar finns det två frälsegårdar omnämnda Eliakulla och Öjersmålen. Båda gårdarna ödelades under senmedeltiden och kan därför inte lokaliseras. Möjligen heter ödetorpet på kullen, Eliakulla eller Öjersmålen omnämnda 1383 och 1491 och som båda förblir öde efter 1509.
En gård likt Hemvidakulla i Lägerbobygden som förblir öde efter senmedeltidens klimatförämring och digerdödens framfart. Till skillnad från Hemvidakulla är inte Eliakullas plats känd. Om gårdens öde skriver Silfving-Andersson i "En gammal smålandssocken"

Iskällargärdet
(RAÄ-nummer Askeryd 68:1)
Namnet beror på att här hämtades is i stensatta håligheter inte långt från Husasjöns strandkant. Husasjön hade på medeltiden en 6-7 meter högre vattennivå innan den på 1800-1900-talen dikades ut. Hålen är nu igenlagda, efter en traktor gick igenom och ner.

Medeltida hålväg
(RAÄ-nummer Askeryd 365)
Ridväg. Äldre vägsträcka 2 meter bred. Bitvis är den uppbyggd med stensatta kanter 0,1-0,2 meter hög, bitvis är den skålformad c:a 0,1-0,4 meter djup.

Ett vågrätt sträck som ses mitt på bilden avslöjar vid närmare undersökning en fåra använd som hästväg en gång


Kvadratisk stensättning. Grav ? Ej arkeologiskt undersökt
(RAÄ-nummer Askeryd 67:1)
Från Fornsök Riksantikvarieämbete: Stensättning, kvadratisk c:a 12 x 12 m eter (N-S) 0.5 - 1 meter hög. Fyllning av mestadels 0.2 - 0.4 meter stora stenar delvis övermossade. Hörnstenar i alla hörn.
Stensättning finns alldeles söder om vägen, nedanför kraftledningsgatan.

Med sitt centrala läge ovanför Iskällarberget vid en vik i den medeltida Husasjön och med Askeryds borgruin på andra sidan viken så finns en historia att berätta om hur Askeryd en gång byggdes upp

Stensättning.
(RAÄ-nummer Askeryd 68:1 )
Stensättningsliknande lämning c:a 5 meter i diameter och c:a 0.5 meter hög, ojämn i ytan