En gård som likt många andra gårdar i Askleryd på senmedeltiden rönte samma öde - ödeläggelse - när pestepidemier från 1350-1500 drog in över Sverige och en klimatförsämring som bidrog till drastsikt försämrade livsvillkor. Befolkningsminskning som följd och många gårdar övergavs. Kartan längs till vänster visar "Ekonomiska kartan" från 1948 och den högra visar dagens karta. Enligt 1948 års karta visas Krämarebo ödegård i nordvästra Bubbarp. På den moderna kartan intill texten till vänster återfinns Krämarebo söder om nuvarande Bubbarp.

Är detta historien om två Krämarebo, en medeltida gård och en kortvarig 1600-tals gård, som var säteri ? Det var på 1600-talet som säterier bildades. Första belägg för Krämarebo finns i Vadstena klosters jordebok 1447 fram till 1502 därefter står gården som öde 1545. Saknas avradshandlingar mellan 1502-1545. Säteri kortvarigt på 1600-talet. Återupptaget från öde enligt husförhörslängder för Askeryd: AI:23 1851/1857 sida 112. Åter öde AI:25 1858/1861

Andersson - Widgren: Kan man leva på en ödegård ?: beskriver Krämarebo på följande sätt
Efter 1545 omnämns Krämarebo som öde. Gården ligger som "äng" under Bubbarp 1559. Under 1600-talet har Krämarebo fungerat som säteri och fanns på 1980-talet ännu som namn i jordregistreringsregistret. I nordvästra Bubbarp någon km från nuvarande Bubbarp finna ett hundratal flacka röjningsrösen och väl avgränsade odlingsytor som avgränsas av tydliga terrasskanter. I det nordvästra hörnet av området finns minst tre husgrunder utlagda i en fyrkant. Det största huset är 7 x 20 meter och har en grop, en källare i västra delen. Bebyggelselämningarna härrörr troligen från den tid på 1600-talet när Krämarebo var ett säteri.
Frågan återstår om området söder om nuvarande Bubbarp och utmärkt som Krämarebo är den medeltida ödegården ?
Småstilt i bilden till vänster i nordvästra Bubbarp finns Krämarebo angivet på kartan från 1884.