Lägerbobygden

Askeryds skate

Publicerad i februari 2018


Svantepolk

Knutssons dotter Ingeborg

Svantepolksdotter gift med Johan Filipsson

Aspenäs, vars barnbarn hette Birgitta Jonsdotter Aspenäs

vars dotter Kristina Petersdotter var gift med Gustav Arvidsson av Sparre Vik Lägernäs.

Stormannaätter - klaner - med rikedom och makt. Namn som i släktled leder till medeltidens Lägerbovada: Kalvsved Lägernäs


Bygdens historiska utveckling

Inledning

Triangeluppställningen ovan med namn förknippade med Lägerbovada pekar på medeltidens hierarkiska klansamhälle, där sammanhållna familjestrukturer är den bärande länken i var och ens tillvaro. Under senmedeltiden i takt med det svenska "riksbyggets" utveckling kommer klanväldet i konflikt med en allt mer strukturerad centralmakt. Det är först 1350 som en för Sverige gemensam landslag antas. Tidigare hade varje land landskap sin egen lag och lagman, företrädd av den mäktigaste klanhövdingen

En historiskt väldokumenterad bygd förtjänar uppmärksamhet. Både smålandsdelen av Askeryd och Askeryds skate Lägerbobygden är i modern tid föremål för omfattande djuplodande undersökningar. Avhandlingar, arkeologiska och tvärvetenskapliga undersökningar har presenterats av Käthe Bååth, Hans Andersson och Mats Widgren som i sitt engagement för att belysa den medeltida ödegårdsproblematiken samtidigt ger en bild av svensk historia i ett bredare sammanhang. Spåren av en verklighet som rådde här för 500-1000 år sedan finns att beskåda för den som har ett nyfiket och kanske tränat öga. Vårt ursprung i historien är spännande och värd en omsorgsfull tanke. Det är här vi har våra DNA.
Att som bakgrundsbild välja en blågul färg med en gigantisk maktfullkomlig vapensköld har sina orsaker och ett sätt att slå an tonen i berättelsen om Lägerbobygden


Tidig medeltid 1060-1300. Klanernas tid

Tidig medeltid innebär ett gynsamt klimat och befolkningen växer. Kristendomens spridning västerifrån till huvudgårdar och torparlängor på höglandet fortgår. På så vis predikas det på latin på högmässorna i Askeryds kyrka som blir färdigbygd runt år 1200 och det skrivna språket används av lärda präster som ger förutsättningar att i skrift namnge gårdar och personnamnn, föra register, utbilda.
Den äldsta bevarade sammanhängande skriften på svenska språket är den Äldre Västgötalagen från början på 1200-talet.

De första skriftliga beläggen för Lägerbobygden finns från 1380 och det är i dessa skrifter vi möter namnen i andra till fjärde generationer efter deras mäktiga anfäder som härskade i Götalanden. År 1379 avlider Arvid Gustavsson son till ovan nämnde Gustav Arvidsson Sparre av Vik. Året efter testamenteras hans gårdar Lägernäs och Kalvsved gemensamt till Vreta och Vadstena kloster. Det är med hjälp av tvärvetenskapliga undersökningar såsom historiska kartor, arkeologi, kulturgeografi och kvartärbiologi som historien målas fram. Askeryd med Lägerbobygden har på så vis fått sin historia skriven

Lägerbobygdens guldålder är tidig medeltid 1100-1200-talen, under klansamhällets tid - stormannaätternas tid - när Lägerbobygden som en del av götalandskapen ingick i ett mäktigt kulturellt och politiskt centrum. Ett klansamhälle som använder maffialiknande metoder för att upprätthålla sin makt i ett löst sammanfogat rike där kampen om hegemonien klaner emellan också inbegrep kampen om herraväldet i Götalanden, kampen mellan västgötska och östgötska ätter om borgen Näs på Visingsö , Sveriges första kungaborg.

Birger Jarl - vår riksgrundare - väljer efter sin mamma Ylvas inrådan att prioritera kunskap och utbildning framför traditionell klanpolitik och det är Birger Jarl som lyckas införa lag och ordning efter romarrikets lagar och instiftar kvinnofrid. Han strukturerar upp ett "riksbygge" och förflyttar maktens centrum från Näs borg till Stockholm. Birger Jarls son Magnus Ladulås fortsätter med faderns "riksbygge".
Alnsö stadgar 1280 ger klanledare skattefrihet - frälse = fri från skatt - mot att hålla med häst och vara trogen kungen. Att bli en kungens man - riddare - föregicks av en rit -dubbning. Dubbning till riddare blev en politisk succe och så hade kungen sina riddare som förvarade honom.


Lägerbobygden tidig medeltid

På Aspenäs ville man dock bevara det som gammalt och fornt var och här finns namn som är förknippade med motståndet mot Birger Jarls och hans son Magnus Ladulås "riksbygge". Flera män i Aspenäsätten fick plikta med sina liv och halshöggs d. 20:e augusti 1280 på Norrbro i Stockholm. De hette Birger Filipsson och Johan Filipsson på Aspenäs. Johan var gift med Ingeborg Svantepolksdotter, dotter till lagmannen riddaren, Östergötlands mäktigaste man: Svantepolk Knutsson

Lägerbowadha förekommer som samlande namn för området längs Västra Lägern. Området har också kallats Östersjöarna troligtvis syftande på de båda Lägersjöarna i östra Askeryd. Övriga Askeryd, smålandsdelen benämndes Västersjöarna. Ordet "wadh" kan syfta på vadstället mellan de båda lägersjöarna. Söder och norr om vadstället utvecklas två huvudgårdar: Kalvsved och Lägernäs.


Aspenäs

Magnifikt, högt och längst ut på en bergsrygg - halvö i södra Sommen - finns Aspenäs beläget. Kommer man hit tidigt på våren så visar sig för en stund spåren efter en medeltida imponerande stormannagård, innan grönskan gömmer skatterna

Här finns bebyggelselämningar inom ett ca 160 x 130 meter stort område, bestående av 11 husgrunder och 1 brunn. Av husgrunderna, vilka är belägna i en samlad enhet, har 3 rester av spisrösen. 1 husgrund har 2 spisrösen. Flera husgrunder visar spår på rumsindelning. Den största och tydligaste husgrunden är 18 x 8 meter och belägen i områdets västra del.

Söder om husgrunden finns en stensatt brunn, 1 meter i diameter och ca 1,5 meter synligt djup. Mycket ris har enligt ortsbefolkningen kastats ned i brunnen. Brunnen benämns allmänt som Birgittakällan. Namnet är förknippat med traditionen att den heliga Birgitta har bott på Aspenäs ett par år omkring 1314.

Aspenäs var i bruk från 1200-tal 1650-talet. Gården skänktes år 1461 till Vadstena kloster gården vidare till major G Gyllenståhl. Dessa uppgifter avviker dock från vissa litteraturuppgifter som anser att gården troligen har återgått i privat ägo redan under 14-1500 tal, eftersom gården ej finns med i Vadstena klosters senare jordeböcker. Under 1500-talet bestod Aspenäs av 2 hemman. Sätesgården Aspenäs skall ha flyttat till sitt nuvarande läge underslutet av 1600-talet.