Protokollen är hämtade ifrån Elow Lindholms forskningsprojekt: Sockenstämmoprotokoll från Askeryd 1598 -1940. En historisk vandring genom seklerna. Elow Lindholm har på ett förtjänstfullt sätt genom sin historiska kunskap och kunnigheten att tyda och tolka gammalsvensk text, banat väg för efterföljare att fortsätta göra efterforskningar. Han har också skrivit Vad nytt från Askeryd. Tidningsurklipp huvudsakligen från Smålandstidningen från 1843 -1950

Sockenstämma var det högsta beslutande organet i en socken under den tid som socknen var en administrativ enhet, alltså fram till 1862 års kommunalförordningar, då socknen delades i en kyrklig och en borgerlig kommun. Kommunalreformen 1862 innebar i praktiken bara att sockenstämman bytte namn till kommunalstämma. Protokoll och andra dokument efter sockenstämmorna förvaras i regel i kyrkoarkiven som återfinns hos landsarkiven, men enstaka dokument kan finnas i kommunarkiven.

Sockenstämman som institution uppkom sannolikt samtidigt som de första socknarna. Det första i text bevarade protokollet för Askeryd är från 1598. De tidiga sockenstämmorna fattade beslut om underhållet av kyrkan och förvaltningen av dess tillgångar. Såvitt man vet ägnade sig sockenstämman inte åt rättsskipning under katolsk tid eller årtiondena efter reformationen.
Vid Uppsala möte 1593 restes krav på skärpt religiös kontroll och sedlig förnyelse. Detta blev startpunkten för sockenrättsskipningen, som sedan utvecklades under 1600-talet, bland annat genom införandet av sexmän. Genom riksdagsbeslut fastslogs att befolkningen skulle vara med och döma syndarna. Den rättsliga grunden för sockenstämmornas verksamhet förblev dock länge vag. I 1650 års prästprivilegier fastslogs att prästerskapet skulle ställa dem inför rätta som på olika sätt förbrutit sig mot Guds bud. Om relationerna gentemot den världsliga rättvisan sades däremot ingenting. Länsman och fjärdingsman blev ansvariga för att verkställa straffen.

År 1634
Af thesse gifne penningar och säden ähr kiöpt wijn till Kyrkian. Dock woro några daler Kopparmynt i Kyrkiokijstan. 18 Kannor wijn ähr kiöpt dätta året.

Relativt stora mängder vin noteras som inköpt eller skänkt till kyrkan. Den stora vinåt-gången hade nog delvis sin orsak i det förhållandet att, enligt Håhls Herdaminne, dåva-rande kyrkoherden Håkan Nilson lär ha använt en del av nattvardsvinet som måltidsdryck vid sina högst privata gästabud i prästgården.

År 1636
1636 woro Kyrkiowerdarne Swen i Kiätilstorp och Nils i Wära. Och emädan folket här i Sochnen woro flitiga att förähra till Kyrkian Wijn, penningar och säd, kunde icke myckit upgå af Kyrkiosäden allenast hwad på Stapelen anwändt och påkostadth. Nock 1 bröd-skiäppa till gryn och een brödskiäppa till een Klockesträng fick Jöns Krok.

År 1641
Anno 1641 woro Kyrkiowerdarne Bengt i , och Nils i Askred. Wälachtig Anders Lars-son gaf 6 Riksdaler. För samma penningar köptes 1 fenster. Thee 4 Koer som woro till Kyrkian anammade snidaren i betalning för Predikostolen. Af the 52 Riksdaler som thå woro i Kyrkiokijstan gaffz 20 daler till the snickare som giorde lechtarne. Aff the andra köptes wijn för. Kyrkiones fåår såldes, peningarna lefwererades till snidaren.

År 1642
Anno 1642. Kyrkiones wederlag 6 tynnor, Råg 3 tynnor, Korn 3 tynnor, aff ofwanbe-mälte Spannemåål togz 1 tynna till Mäster Aron som predikstolen målade. Till Prädikostolen gaffz Mäster Hans Behn, snidare uti Westerwijk, som gjorde.honom aff Herr Carl Bonde 100 Dr Kopp., wälb. Öffwerst Leutnampt 10 Dr. Wälb. Patrich (Patkull?) 5 Dr. Wälachtad Anders Larson 5 Dr. Wälachtig Jacob Bengtson 10 daler. Den sistnämnde torde tillfälligt ha ångrat sig, eftersom hans namn nu överstrukits, men han återkommer senare i texten. Här följer den lista, som upptar namnen på de övriga bidragsgivarna till predikstolen. Med ”Östersiöerna” avses den del av dåvarande Askeryds socken som låg öster om Västra Lägern, ”Westersiöerna” den del av socknen som låg väster om sjön.

Östersiöerna

. Swen i Kiätilsstorp 1 daler, Swen ibid (på samma ställe) 4 marker, Måns i Biursberg 1 daler, Lasse ibid 4 marker, Måns i Wennebörk 1 daler, Peder ibid 4 marker, Lasse i Kal-swid 4 marker, Swen ibid 1 daler, Jon i Bergzhemet 4 marker, Bengt i Blekstorp 1 daler, Peder i Skawarp 4 marker, Jon ibid 1 daler, Nils i Hult 2.daler, Lasse i Rostorp 1 daler, Kerstin ibid 2 marker, Jöns i Wärnarp 1 daler, Håkan i Dagztorp 1 daler, Nils i Lägernäs 1 daler Börge ibid 1 daler, Carl ibid 1 daler, Nils Skomakare ibid 1 daler Påwel i Bub-barp 4 marker, Jon ibid 4 marker, Måns i Tynnarp 1 daler, Anders ibid 1 daler, Jon ibid 2 marker, Gudmund i Munkabo 1 daler, Stellan (Mörner) i Olstorp 1 daler. Westersiöerna.

Nils i Assiö 4 marker, Börge ibid 4 marker, Nils i Högelijd 4 marker, Hindrik i Äsewad 4 marker, Anders ibid 4 marker, Peder i Solia (?) 4 öre, Håkan i Redeby 1 daler, Erich ibid 4 marker, Jon ibid 4 marker, Swen ibid 1 daler, Brodde ibid 4 marker, Clas ibid 4 mar-ker, Nils ibid 4 marker, Martin ibid 1 daler, Håkan i Åmarp 1 daler, Anders i Hagreda 1 daler, Oluf ibid 1 daler, Nils i Stockholm (?) 4 öre, Nils i Ägersiö 1 riksdaler, Änkian ibid 4 marker, Börge ibid 1 mark, Peder i Holma 1 mark, Håkan i Skötlingabech 4 marker, Swen ibid 4 marker, Håkan i Mellerödian 1 daler, Anna i Blahagen 1 mark. Peder i Spel-hester 1 daler, Nils i Brokafall 2 marker, Peder ibid 1 daler, Anders i Hultarödian 4 öre, Anders på gatan 3 marker, Kerstin i Skomakarehemmet 1 mark, Lasse i Åsnaryd 4 mar-ker, Peder i Lönhult 1 mark, Per Nilson i Brokafall 1 daler, Jöns ibid 1 mark, Anders ibid 1 mark, Jöns i Lilla Lönhult 2 marker, Sone i Rota 1 mark, Måns i Hestemålen 4 marker, Börge i Hesterslijd 4 marker, Jon i Måltorp 3 marker, Peder ibid 1 mark, Måns i Bre-dewijk 4 öre, Pär i Spinkahemmet 1 mark, Måns i Oroa 1 mark, Lasse i Siöhester 2 mar-ker, Hemming i Konungsäng 1 daler, Jöns i Wära 4 marker,Nils i Siöamålen 2 mar-ker,Jöns i Lutarp 1 daler, Krestin ibid 4 marker, Måns ibid 4 marker, Swen ibid 5½ Riks-daler, Olaw i Östorp 1 mark, Olaw Brånd ibid 4 marker, Peder ibid 4 marker, Peder Swäns ibid 2 marker, Peder i Karstorp 4 marker, Nils ibid 2 marker, Nils Fiäringsmannen ibid 1 daler, Jöns ibid 4 marker, Nils i Ingewalstorp 1 daler, drängen ibid 4 marker, Peder ibid 1 daler, Oluf i Swenstorp 1 daler, Nils i Hule 4 marker, Knut ibid 1 daler, Torsten i Ramswijk 1 daler, Nils i Sellewijk 1 daler, Nils i Holma 6 marker, Måns i Sellewijk 1 mark, Swen i Sellewijka Stufwan 1 mark, Jon i Dufweryd 1 mark, Peder i Börnäs 1 da-ler, Swen i Stubbarp 1 daler, Jon i Borsiö 1 daler, Arwid ibid 1 daler, Nils i Askred 2 da-ler, Peder ibid 1 daler, Nils ibid 1 daler, Bengt ibid 2 marker, Thore ibid 2 marker, Peder Börjeson ibid 2 marker, Peder i Rotekulla 4 marker, Hans Tysk 2 marker, Hemming i Hwästorp 1 daler, Peder ibid 1 mark, Jöns i Kreklan 2 marker, Peder i Mögefall 1 mark, Jon Carlson i Smugefall 3 marker, Jon ibid 1 mark, Måns i Ödarp 1 daler, Gunil ibid 1 mark, Nils i Hultarödia 5 marker, Gunil i Hella 2 marker, Segrit (Sigrid ?) ibid 1 mark, Nils ibid 3 marker, Lars Skomakare och Olow i Holma 3 daler i hoop, Änkian i Ingewal-storp 1 mark, Gunnar i Kardona (?) 3 marker.

3 Liusastakar såldes i Ekesiö för 14 daler. Them anammade ock Han i sin betalningh. Anders Trägårdsmästare 3 marker, Anders i Äsperydz stufwan 1 mark, Anders Sågare 1 daler, Swen Nilson dräng på Boosiö 1 mark, Nilses dräng i Holma 1 mark, Elin i Lilla Hemmet 4 öre, Kerstin i Hult 2 marker. För uthan thetta ofuan skrefna som uthgifwit ähr, kom Mäster Hans Behn snidare ifrån Bredestadh. Thå anammade han 27 daler Kopp. sedan Han hade ther upsat och een Pre-dikostol med snidare arbetat (på) 23 Martii och tå såldes till ofuanbemälte summa 3 tun-nor rogh och hwar tunna för 7 daler Kopp. Nock ähr för 3 tunnor Korn. Den Edle och Wälborne Herren Carl Bonde hafwer låtit med målningen bekostat Predi-kostolen och gifwit Mäster Aron 300 daler. snidaren 100 daler. Sammalunda ährebar och wälachtig Jacob Bengtson uthi Kunhult Wälborne Herrens Lanbo Fougde noch 20 daler till snidaren såsom ock 10 daler till Fönster. Sammalunda 2 Riksdaler at Crucifixet blef renoverat.

Beträffande den något vanvördiga benämningen ”Stellan i Olstorp” avses med stor san-nolikhet Stellan von Mörner, naturaliserad Mörner, som inkom till Sverige från Tyskland år 1597, tidigare arvherre till Zellin och Clossow, blev samma år fänrik, Konung Carl den niondes kammardräng 1608, skickades 1610 4/7 med flera till Finnmarken att uppbära halva skatten av sjölapparna, ståthållare över Västerbotten och Lappmarkerna 1611 11/10, överjägmästare 1613 27/6, hovjunkare, ståthållare över Åland 1622 18/10, natura-liserad svensk adelsman 1627 24/12, landshövding i Södermanland 1634 26/9, lands-hövding i Västernorrland s.å. 14/10 och i Västerbotten med Umeå, Luleå, Piteå, Torneå och Kemi lappmarker 1638 5/1. Död 1645 8/12 och ligger begravd i Vreta klosters kyrka. Han erhölll i donation bl.a. Vreta klosterträdgård eller kungsträdgård 1619 och Olstorp i Askeryds socken 1621. En av sönerna var Hans Georg Mörner på Olstorp, överste och chef för Smålands kaval-leriregemente 1657, generalmajor av kavalleriet 1669 10/12, landshövding i Jönköpings län 1672 13/5. Han blev friherre 1674 och introducerades 1675 på riddarhuset. Hans Ge-org Mörner avled 1685 11/8 i Jönköping och begrovs i egen grav i stadens kyrka, där hans epitafium uppsattes. Han var en utmärkt tapper krigare, bevistades bl.a. tredagars-slaget vid Warschau i juli 1656, där han drev 4000 tartarer så manligen tillbaka, att få av dem undkommo; likaledes s.å. aktionen vid Krakau, varest han med synnerlig mandom tillbakadrev kvartianernas första skvadron och sedan uppehöll hela dess styrka, intill dess undsättning ankom, samt var en ibland de första, som erövrade staden; bemästrade sig sedan den starka fästningen Wissnitz, fick slutligen 1676 den 28 september Morlanda gods till friherresäte, vilket Knut Bildt förbrutit till kronan, men kunde för böndernas motstånd icke taga det i besittning, varför det snart återkom i Bildtska släktens ägo. Gift med sin faders sysslings dotterdotter samt sin kusins dotter på mödernet, Beata Schul-man. Dessa mycket utförliga uppgifter är hämtade ur Svenska Adelns ättartavlor av Gustaf Elgenstierna. Vad beträffar gårdsnamnet Röstorp, avses sannolikt gården Råstorp under Olstorp. Namnet har även skrivits Rostorp. Namnet förekommer i mantalslängden över Östergöt-land för år 1642. I verket Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden av J.A. Almqvist, del 3 Östergötland, kan man läsa på sidorna 963-964 under Olstorp: Under Olstorp hade på 1670-talet inrättats en ladugård, som bestod av de forna rå- och rörshemmanen i Hult, och till denna anläggning hörde 1678 även Svarstorp och Råstorp. Privilegierna för de förra upphävdes emellertid 1680 och därefter återstodo endast Svarstorp och Råstorp, vilka såsom alldeles inlagda i säteriet med sina fyra mantal ökade dettas hemmantal men som självständiga enheter försvunnit ur jordeboken. Gårdsnam-nen Råstorp eller Röstorp återfinnes icke numera på någon karta.

Anno 1643.
25 Julij Die Jacobi Apostoli war thenna antechning på stolarummen. Tå woro öfr stola-byte Wälachtig Anders Larson och Wälachtig Jacob Bengtson Wälborne Herres H Carl Bondes Landbofougde, sampt Kyrkiones Sex Män Nils i Ägersiö, Nils i Holma, Håkan i Redeby, Nils i Hult, Swen i Kiätelstorp, Gunne i Munkaboda.

Karastolarna.
Wälborne H Carl Bondes stol och Hans Kara stol strax ther efter.
1 Olstorp 2 stolar.
2 Nils i Silwijk, Mons i Biursberg, Östra gården i Lägernäs.
3 Nils i Högelij, Spelhestir, Håkan i Dagstorp, Lasse i Åsnaryd.
4 Wälachtig Jacob Bengtson till Kunnult, Nils i Lägernäs, Nils i Hult, Nils i Assiö,Carl i Lägernäs.
5 Ädle och Wälborne Öfr. Leutenant till Askeryd Jöran Patkull.
6 Nils i Swenstorp, Torsten i Ramswijk, Norragården i Bubbarp, Västra gården i Lutarp.
7 Norra gården i Ägersiö, Börenäs, Södra gården i Bubbarp, Ödarp, Mellangården i Olstorp.
8 Hwästorp, Hagryda, Norragården i Redeby, Västragården i Lägernäs, Nils i Hule.
9 Kiätelstorp, Kalswed 2 gårdar, Östragården i Redeby, Ingewalstorp, Åsnaryd.
10 Munkaboda, Bleckstorp, Norragården i Karstorp, Södragården i Redeby.
11 Södragården i Hult, Södragården i Röstorp, Hultarödie, Norragården i Södra Bordsiö, Wännebijrk.
12 Wära, Södragården i Biursbergh, Wästragården i Hule, Södragården i Bordsiö, Äsewad.
13 Norra Holma, Skytlingabeck, Norragården i Askeryd, Swen i Lutarp Östragården, Södragården i Skafarp.
14 Mellangården i Redeby, Bubbarp, Södragården i Olstorp, Norragården i Stora Lönhult, Konungsengh.
15 Lilla Lönhult, Norragården i Röstorp.

På södra sijdan på the Nye fremsta Lächtara står Öferst Leutenantz tiänara, ther näst Peder i Brokafall och Peder i Rottekulla och Nils i Diupadall.
1 På Norra sijdan båda gårdarna i Wernarp och Arfwaboda, Norragården i Skafarp, Brosgården i Lönhult, Peder i Assiö.
2 Alla 3 gårdarna i Tynnarp, Milangården i Lutarp, Östragården i Hälla.
3 Bordsiös och Kunnults legofolk.
4 Olstorps Embethis Mäns och legodrengiars stolarum, Födarp (Ödarp) och Kremmarebodhe. (Krämarebo under Tunnarp).
Listan är något otydligt uppställd. Förmodligen skall folket i stolarna 4 och 5 byta plats, det stämmer då bättre contra kvinnosidan.

Quinfolkastolarna. Wälborne H Carl Bondis Frus Stooll och een pijge stooll.
1 Kiätelstorpa stolen ensammer Bergzhemmit.
2 Wernarpastolen, Wennebijrk, Dagztorp.
3 Båda gårdarna i Olstorp och båda gårdarna i Röstorp. 4 Wälb. Öfwerst Leutenant Jöran Patkulls Hustru stoll.
5 Silwijk och Bleckstorp.
6 Prestagårdz stolen.
7 Biursbergz 2 Gårdar och Kalsfswedz båda Gårdar.
8 Norragården i Bubbarp, Nils i Hultz, båda gårdarna Södra Bordsiö, Nils Persons gård i Lägernäs.
9 Kunhult och Edhult, Födarp.
10 Milangården i Redeby, Södragården i Karstorp, Wästragården i Lägernäs och båda Östragårdarna i Lägernäs.
11 Södragården i Redeby, Munkaboda, Milangården i Olstorp, Silwijck, Edhult.
12 Hwästorp, Bengt i Blekstorp, Norragården i Ägersiö, Södragården i Assiö, Norragården i Södra Bordsiö.
13 Norra Holma, Wästragården i Lutarp, Ramswijk, Stubbarp, Södragården i Bubbarp.
14 Norragården i Karstorp, Södra Holma, Hultarödie, Lilla Lönhult.
15 Hagryda, Södragården i Askeryd, Båda gårdarna i Skafarp,
16 Swenstorp, Östragården i Hule, Östragården i Lutarp, Mellangården i Lutarp, Swens i Hälla.
17 Äsewad, Rottekulla, Wästragården i Hule, Södra och Norragården i Olstorp.
18 Wära, Skytlingabäck, Norragården i Askeryd, Södragården i Ägersiö.
19 Börenäs, Enkian i Redeby, Siöhester, Diupadal, Måletorpet
20 Ingewalstorp, Mellangården i Tynnarp, Östragården i Redeby, Konungsengh, Wästragården i Tynnarp.
21 Brokafall, Södragården i Lönhult, Hästerslij, Hästemålen, Mellangården i Lönhult.
22 Östragården i Tynnarp, Norragården i Lönhult, Arfwaboda, Siömålen, Äsperyd, Cremmarebodhe.
23 Hans Tysks Hustru, Smogefall, Södragården i Hälla, Kräcklan, Nilsas Hustru i Hälla.
24 Prestagårdz torps, Siöeryd, Hielmsrödian, Mögefall, Swartarp.
25 Nästan inn om Döran Brodzgården i Lönhult, Omarp, Högalij, Gintorpahemmit. (?).
26 Hägwedsmålen, Smogefall, Oron, Spinkahemmit, Edhultastufwan.
27 Dufweryd, Kolahemmit, Mellanrödian, båda små hemmanen wid Kyrkian.

Anno 1646 den 11 Novemb. Antecknades Rotarne som här efterföllier.

Kommentar: Antalet rotar i Askeryd utökades från 9 till 12 år 1682.
Under Gustav II Adolf moderniserades den svenska krigsmaktenbåde både taktiskt och organisatoriskt. Omkring 1623 omorganiserades regementena i rena landskapsregementen vilket senare godkändes i 1634-års regeringsform. Inom Sveriges egentliga gränser skulle rekryteras 20 infanteriregementen (13 i Sverige och 7 i Finland) och 8 kavalleriregementen (5 i Sverige och 3 i Finland).

Det yngre indelningsverket
Under början av 1680-talet omorganiserade Karl XI den svenska krigsmakten. Själva beslutet togs den 27 oktober av 1682-års riksdag och kom att kallas det yngre indelningsverket eller enbart indelningsverket. Detta innebar att ett enhetligt knekthåll skulle upprättas i hela riket. Grunderna byggde på det äldre indelningsverket. Riksdagsbeslutet innebar i stort att ett ständigt knekthåll skulle upprättas. Kontrakt skrevs med allmogen landskapsvis eller länsvis. Allmogen åtog sig att sätta upp och försörja ett regemente på 1.200 man både i krig och fred. För det ständiga knekthållet i infanteriet indelades respektive socken i sk. rotar om två eller flera hemman enligt ovan. Gårdarna i respektive rote skulle tillsammans ställa upp med knekt utrustning, torp och odlingsmark. Avlöningssystemet var uppbyggt på naturahushållningens princip. Som motprestation fick de befrielse från utskrivning.

1 Rote.
Karstorp 2 Elstorp 3 Lutarp 3 Jöns i Lutarp Siömålen Konungseng 1

2 Rote.
Ramswijk 1 Silwijk 1 Holma 1 Börnäs 1 Hule 2 Nils R. Ingewalstorp 1 Swenstorp 1 Södra Bordsiö 2

3 Rote.
Hwästorp 1 Bubbarp 1 Edhult 1 Åsnaryd (?) Ödarp 1 Hultarödie 1 Hälla 2 Smogefall 1 Byrlingzboda 1.
Upptaget i 1643 års mantalslängd som Bylingsboo. Gissningsvis kan det ha legat vid Bylingsgölen norr om Bordsjö, där ett område mellan Bordsjö och nämnda göl finns omnämnt som Bylingen.
Wära Mögefall 1 Siöhestir så thenna gången till en annan stemma. Rottekulla 1

4 Rote.
Redeby 1 Norragården i Ägersiö 1 Askeryd 1 Assiö 1 Högelij 1 Hagrijda 1 Äsewad 1

5 Rote.
Södragården i Ägersiö 1 Holma 1 Skytlingebäck 1 Brokafall 1 Spelhestir 1 Södragården i Stora Lönhult 1 Anders ibid 1 Jon ibid 1 Anders i Hielmseryds stufwan och Jon Bengtson stå för en. Jöns ibid 1 Peder ibid 1 Rotem.

6 Rote.
Åsnaryd 1 Dufweryd Diupadall 1 Kolarehemmit Lilla Lönhult 1 Wära 1 Siöhestir 1 Målatorp 1 Peder R. Anders på Gatan 1. Oroa 1 Spinkhemmit 1 Hielmserydstufwan 1 Håkon i Dumstorp 1

7 Rote. Kietelstorp 1 Biursbergh 2 Bergzhemmit 1 Hela Hemman Målatorp Såårsya. (?) 1 Wännebijrke 1 Kalfswed 1 Blekstorp 1 Skafarpagård 2

8 Rote. Hult 2 Röstorp 2 Wernarp 1 Dagztorp 1 Lägernäs 4

9 Rote. Bubbarp 2 Tynnarp 3 Arfwaboda 1 Munkaboda 1 Hästemålen 1

Rota 1 Hästelij 1

Anno 1664.
Anno 1664 Dominica Oculi (Söndagen den 13 Mars) hölts ordinarie Sochnestämma. Närwarande Wälborna Herrar, Herr Hans G. Mörner till Olstorp, Wälborne Herr Öfwerstel. Jöran Patkull til Askery Wälborne Herr Capitain Joen Rosenqwist til Edhult.

1. Giorde Kyrkiowerdarne Henric i Äsewad och Anders i Tunarp theras räkenskap rigtig och loffade sig ännu willia förbliffua wijd theras omböte.(embete?).
2. Handlades åther om Kyrkians åtherstående giäld.

3. Giordes wärdering på Wijnsäden, sättis för 10 daler Tunnan.

4. Antogs och förordnades till Klockare Hans Torstenson, och beslöts att hans anteces-sor (företrädare) skulle hafwa Klockareupbyrden af Södra fierdingen. Behåller ock then lilla åker wid Kyrkiogården. Taltes ock mycket om dhe åkrar som förspörjes förr hafwa legat till Klockaregården, och äro ther i fråga tagna till Askeryds by. Wälborne Herr Jö-ran Patkull, lofuade sigh, så snart han hade nu i Stockholm fått tala med Wälborna Fru Elsa Cruus willia gifua Ther så gott fans. Församblingen berättade om then lilla stugan i Klockaregården, att församblingen hafuer then kiöpt, på thet att Klockaren /på then tijd när Capitän skulle ock boo i Klockaregården/ kunde uthi henne boo.

5. Beslöts utaf hela församblingen att en ståck skulle beställas, uthi hwilken skola insättias the som hålla sig uthe på Kyrkiogården eller Kyrkiowallen, sedan sammanringt och Gudstiensten begynt är. Såsom ock the som föra squaller, gifua uth ööknamn, etc. Och the som intet will godwilliandes gåå i stocken lösa sigh med 1 Kanna Wijn.
Kommentar: Räfst och rättarting. Observera "Hela Församlingen" beslutar att införskaffa en stupstock för att få bukt med buslivet kring kyrkan i samband med gudstjänsten på helgerna. Sockenstämman kommer fortsättningsvis att namnge alla som missköter sig och hamnar i stupstocken. Större förseelser. regelrätta brott är dock en fråga för tinget

6. Emedan uthi Kyrkian är stor trängsel på lechtare öftnas under Gudstiensten stor förargelse och oskicklighet, etc, blef enhälligen af församblingen bewilliat at Kyrkian skulle uthrymmas (vidgas), och framkiöras af hwart maatalag, en syll om 16 och en balk om 16 aln. Item (likaså) 100 spån af hwar gård. Och en sågstock till Sochnadelens sågqwarn, att sågas bräder till samma Kyrkiobygning.
Kommentar: Här omnämns för första gången byggandet av de båda sidoskeppen i protokollen: "Stor trängsel i kyrkan som till och med leder till förargelse"

År 1664, den 22 November
Anno 1664, Dom XXII Post Trinitatis (22 söndagen efter Heliga Trefaldighet) hölts sochnstämba uthi Askery.

1. Handlades om Kyrkians räkenskap.

2. Om Kyrkiobygningen. Och slöt hela församblingen, att alla skola wara enhälliga och benägna att bygga på Kyrkian. Och låta de medell fram komma i rättan tijd som til Kyrkiobygningen behöffuas: Men om någon detta icke agtar uthan knorrar, och andra til Treskhet upäggar, tå skola Kyrkian hoos honom uthpanta, första, det som på honom lö-per alt utgiör, sedan treska 2 daler, hwilka böter skola lefureras arbets mannarna på theras lön. Och där någon än då Hårdnacket, hålles til en tijd i frå Herrans Högwärdiga Nattward.

År 1665, den 16 December
Anno 1665 d. 16 XII bris stodh Sochnestämma, och handlat som efter föllier.

1. Om Kyrkians räkenskap, som Kyrkiowärdarna då giorde, och befans i alla stycken rig-tiga efter Inkomst och Utgift, på Kyrkiobyggnaden som dhetta Åhret begyntes Gudi wara ähra lyckligen och enhälligen.

2. Nils i Olstorp, skal bötha til Kyrkian 1 stoop Wijn eller thess wärde, för att han hade med hugg och bannor öfwerfallit Swen i Kiättelstorp. The förlijktes, och sattes bötha 4 daler til Kyrkian. 3. Jöns i Ödarp skal giffua til Kyrkian 3 daler för otijdigt sängalag med sin fästeqwinna.

4. Oluff och Erick i Konungsäng blefwo hårdeligen straffade och tilltalade af försam-lingen för thess dagliga Kijff och Kråtz (trätor) som the sins emellan föröfwa. The för-lijktes och sattes wijte 4 kannor Wijns bötha till Kyrkian.

År 1666, den 20 December
Åhr 1666 d. 20 Decemb. Hölts Sochnestämma, och handlades som föllier. Förehades Kyrkians räckenskap, och befans för thenne tijden ganska stoor utgift för Kyrkiobyggnaden skuld. Och afhandlades än yttermehra med arbetsmännerne, som ock arbetat på Kyrkian, om theras wijdare betalning. Bleff afsagdt att inga hemliga tro-lofningar skulle skie, then som ther emot bryter, böthe til Kyrkian en kanna Wijns wärde. Lars Larsson i Kalswi bötte för Cronobråk, 10 daler till Kyrkian. Sattes uthi Kyrkionämden Per i Brokafall och Hemming i Båbbarp. Thetta åhr bygdes alla nya stolar i Kyrkian. Hwart matelag gaff dher til 1 daler, så af 16 öre gaf för man-folkz och 16 öre för Qwinfolkz stolar, af huart matelag. Aff Kyrkians medel fingo Snickarna til bröd, dricka och Wijn.

År 1669 slutet ssp
Blef beslutit att ett wapen huus skulle byggias, och aldenstund thet timbret som af för-samblingen war framkiört och ärnat til et Torns bygnad wijd Wästra gaflen på Kyrkian, blef sedan tagit til Sochen-laduans upbygande i Prästegården, ty bewilliades at hwar Rothe skulle skaffa fram 5 syllar om 12 alnar och 2 Telger (?) til Wapenhuset. Sattes uthi Kyrkionämnden Anders Arfwidsson i Haurida, uthi S. Månssons ställe i Ägersiö, som genom döden afgången war. Håkan i Skafarp sakfältes til bötha 3 daler Kopp, för otidigt sängelag med sin fästeqwinna. Erick i Hult antogh Kyrkiowärdstiensten, efter Anders i Tunnarp, som afsomnad war.

År 1690, den 28 Oktober. Pag. 33.
Anno 1690, den 28 Octobris hölts Sochnestämma wid hwilken blef proponerat och resolverat:

1. Hwad utestående Credit Kyrkian hade hos en och annan, dhet Pastor Loci icke gerna åtoge sig at infordra efter han så myckt mindre wiste af dhess hopkastande som dhet alt uthi Salig Probsten Wadstenii tijd war passerat och uthsatt, warandes han af dhen oför-gripliga Mening, at Församblingen med Sterbhuset å försorg eller samwet wara skulle dhet alt så at infordra igen som dhe uthfått, hälst efter hwarken någon richtig räckning eller upsats ther å fants. Icke heller någon bokstaf i Kyrkioboken undandrager sig dock icke, när han dherom blir uplyst eller informerad. Dhe som af församblingen woro skyldiga, lofwade dhet till Pauli tijd (25 januari) betala, eljest skulle dherå Interesse falla.

2. Hwad origtighet en eller annan wijst wid något Testamentes utlofwande, hwilket dock icke utfallit, resolverade fördhenskull intet Testamente i Kyrkioboken, afsägas skola, förrän dhet utgifwit eller lefwererat wore.

3. Hwad Medellöshet Kyrkian war iråkad som så lijtet sig förbehållit hade, at dhet till uthgifter intet mächtade beswara; I ty bewiljades att man med Håfwen hwar triedje eller åt minstone hwar fierde söndag gå skulle.

4. Thäni förfallna Bron wästan Kyrkian (vid Lillahemmet) war at Man icke utan fahra dhen öfwerforo; Slöts fördhenskull härå, och af hwem dhen repareras och lagas skulle. Pär i Brokafall upsteg från Kyrkio Nämbden och sattes i hans ställe Jöns i S. Holma. Gudmund i Kjättestorp afsade rotemästaretiensten, uthi Hans ställe igen sattes Ingemar i Kalswed.

År 1674
Bleff bewilliat at uthaf huart matelag skal göras ett Dagswärke på then nya Wägen åth Ägersiö, then som thet försummar giffuer ett stoop Wijns wärde in cesum templi.

År 1676
Taltes och beslöts at the 8 Hemman skulle göra then broon wijd Wära färdigh

År 1685
År 1685 ?, skriver kyrkoherde Wadstenius beträffande husen i Askeryds Prästgård: ”När jagh 1662 emottogh Prestegården, woro dhär inga flere huus som folck kunde wara uthi än Sochnens stufua. Daglig sätes stufua, ther war framkammare och en ellack drängkammare. Men then andre framkammaren, nattstufuan öffr kiöket, Sijdokammaren, och nattstufuan dhär öffr, woro alla uthan paneel, gålf, spislar. Anno 1662 om hösten förfärdigade jagh stufuan öffuer Kiöket, med spisell, gålf, paneel, döör, Trappa. Snickaren gaf iag i arbetslön 12 daler. Murmästaren 4 daler, fönster 3 st. 7½ daler. Föruthan tegel, kalk, Bräder, jern, spijk, låås, arbetes folck och dheras kost. Anno 1667 lät iag med min omkostnad mura spisell uthi Bookekammaren, kiöpte dhär til Tegell, kalk, jäärn. Murmästaren gaf jag 5 daler. Anno 1670, lät jag taga neder heela dhen stoora muren i daglig Sätesstugun och i Kiöket, emädan dhen war förfallen, och lät jag dhen muras up igen, med stoor bekostnad, kiöpte ibland annat, dhär til fem hundrade tegel, försloog 10 daler kopp. Gaf Murmästaren i ar-betslön 12 daler.Anno 1671 om Wåren, lät jag byggia dhen Kammaren framme för Sä-teshusets framkamrar, och muras dher uthi, etc,etc. Åhr 1673 lät jag förfärdiga Kiällaren som war helt oduglig, såsom ock loge Boden (här är skriften otydlig i marginalen) ty offwan oppå. Samma åhr lät jagh giöra en ny port af Sågbräder, och härtil järn. Item täckt öfwer (Här försvinner texten i marginalen). Anno 1668 om hösten bygde Askeryds försambling ny ladu uthi Prestegården uthaf dhet timbret som först war framkiört på Kyrkiogården, och ärnat til ett Wapenhuus. Pastor gaf 8 timmerkarlar kost uthi 3 weckors tijd, underhölt ock dhem som ladan täckt uthan någon widergiällning. Anno 1671 om hösten, täckte Askeryds sochn Stekiar Huset, (köket?) och upbygde af nyo Spislar eller murar, men något på pijpan ofuan taket, blef ofulkomnat. Pastor försorgde alla dhem som arbetade dher oppå med maat och dryck, uthan någon betal-ning. År 1674. Lät jagh uthaf grunden upsättia en Spisell uthi Badstufuan, gaff Murmästaren i arbetslön 2 daler Smt. Anno 1681 flytti Bredestad sochn fähuset af sitt förra rum, och tijt dhär dhet nu ståår. Åhr 1683, uprättade jagh af nyo nästan hela Spislar i stufuan och baakugnarne i Kiöket. Anno 1685 bygde Askary sochn ett nytt bryggehus i Prestegården.”

År 1690, den 28 Oktober
År 1690, den 28 Oktober. Pag. 33. Anno 1690, den 28 Octobris hölts Sochnestämma wid hwilken blef proponerat och resolverat:
1. Hwad utestående Credit Kyrkian hade hos en och annan, dhet Pastor Loci icke gerna åtoge sig at infordra efter han så myckt mindre wiste af dhess hopkastande som dhet alt uthi Salig Probsten Wadstenii tijd war passerat och uthsatt, warandes han af dhen oförgripliga Mening, at Församblingen med Sterbhuset å försorg eller samwet wara skulle dhet alt så at infordra igen som dhe uthfått, hälst efter hwarken någon richtig räckning eller upsats ther å fants. Icke heller någon bokstaf i Kyrkioboken undandrager sig dock icke, när han dherom blir uplyst eller informerad. Dhe som af församblingen woro skyldiga, lofwade dhet till Pauli tijd (25 januari) betala, eljest skulle dherå Interesse falla.
Kommentar:
Problem med indrivningen av sockenbornas skulder till församlingen, sedan förre prästen Wadstenius avlidit.

4. Thäni förfallna Bron wästan Kyrkian (vid Lillahemmet) war at Man icke utan fahra dhen öfwerforo; Slöts fördhenskull härå, och af hwem dhen repareras och lagas skulle. Pär i Brokafall upsteg från Kyrkio Nämbden och sattes i hans ställe Jöns i S. Holma. Gudmund i Kjättestorp afsade rotemästaretiensten, uthi Hans ställe igen sattes Ingemar i Kalswed.

År 1691, den 3 Maj
Anno 1691 d. 3 Maij hölts allmän Sochnestämma på hwilken Proponerades och Resolverades.

1. Hwad senfärdighet och tröghet märktes af dhem som Kyrkian skyldiga woro, hwarför Kyrkiowärdarne tillsagde blefwo dhem lagligen söka, hälst efter Kyrkian sina Medel intet längre umbära kunde och begärade Kyrkiowärdarne at Dimittera (få avsked) från sina embeten, när så stora beswär föllo, men blefwo öfwertalte så länge dher blifwa tills et bättre beskied gifwit sig och något nogare om giälden blefwe Missiverad.
I Medlertijd gafs Debitorerne tijd til Mathismässotijden, men för hwar Daler som uthstode från dhenna tijden, skulle gifwas om Åhret uti Interesse 2 öre Kmt, detta för dhem som 6, 10 eller 12 Daler hade; Men för dhem som skulderna upstego eller woro hos 100 daler faller dhet Ordinarie 6 pro Centum Åhrligen.
Och som uthi Kyrkiokistan fants en Öfwerstinnans Fru Ester Silfwersparres Obligation på 50 Daler resolverades dhet Hon dherom skulle tillskrifwas och påminnas, hwilket straxt dher efter af Pastore Loci och Kyrkiowärdarne hwar med uthfor till Henne Sochenmannen Israel i Bubbarp, hwilken å Sochnestämman dher till blef utsedd.
Kommentar:
Somliga sockenbors skulder till kyrkan får bägaren att rinna över för kyrkvärdarna. Deras uppgift är att se till att skulder och skatter - Tiondet - betalas in. Kyrkvärdarna har tröttnat på sin dåliga arbetsmiljö och vill säga upp sig, men övertalas att stanna kvar. Sockenstämman beslutar därför att införa ränta från och med Mathiasmässan enligt en detaljerad plan. Den högvälborna Fru Ester Silwersparre utmärker sig genom att återkomma i sockenprotokollerna under lång en rad år på 1690-talet. Hon är skyldig för en obligation på 50 riksdaler. Varför hon inte betalar sin skuld till socknen är okänt (D).

2. Furu timbret till Fattigstufwan några åhr till förene framfördt lågo i en sidh (låg, sank) dal och antingen dher af skiämdes så at dhet till Någoth bygande omsider blefwer odughligt eller ock förminskades och afhändes, om dhet icke rådeligare wore använda dhet till någon annan Kyrkians tarf och prydnad. Resolutio. Ther af skulle KyrkioLuckor byggas å Östra och Södra Sijdorna då Klåckestapelen ock wid samma tillfälle skulle med Bräder beslås, hwad återstodh. Hwilket i 4-de weckan skulle företagas, sedan dhe sex Bräder som Resterade dher till hade framfördts.

3. Huru man fandt ett eller annat af Inventario Ecclesiastatics (kyrkans inventarier) icke behållit utan förkommit. Dherföre warnades Klockaren och och hårdt tillsades grandt och noga efterse hwad i Kyrkian wore, dherföre han ägde tillse så intet förkomma måtte antingen litet eller stort, stående eljest till hans answar.

4. Hwad oskickelighet Märktes med Klockan när morgon eller aftonringningar skiedde, då dhe antingen hördes i otijd eller ock för länge, warnades ock några som dhertill befunnos wållande, hwar å Resolverades, at dhen som efter dhetta rörer wijd Klockesträngarne till någon sådan ringning utan Klockarens wettskap böte till Kyrkian 1 Kanna Wijn, warandes nog att allenast klämtades Söckendagar morgon och afton.
Kommentar:
Busringning noteras och den skyldige får böta en kanna vin

5. Hwad bräkhlighet funnes med Kyrkio Cronan at hon icke utan största fahra hades till någon Brud som så hopbunden och af sig kommen wore. (Icke bruden utan kronan!) Resolutio: Med första som skje kunde införas till att blifwa omgiord och sedan en Koppar ask om Henne beställas at nätt föras uthi.

6. Hwad Sqwaller och sömbachtighet rönthits i Kyrkian en eller annan andächtig Menniskia ej ringare än Prästen till förargelse. Resolutio: En Kyrkiowächtare som sådant hemmar och aftaga skulle, till hwilken tienst Erick i Dufweryd blef antagen, som dherföre skulle Åhrligen niuta 1 Tunna sädh och 1daler Smt hwars pligt dherpå wara skulle, icke allenast i Kyrkian upwäcka de sofwande och näpsa dhe sqwallrande utan ock utgå at tillse och söka, om Någon war utom Kyrkian medan predikan och Mässning hölts, dhen Han straxt angifwa skulle.
Kommentar:
Ett liv och ett kiv i kyrkan - skvaller och sömnaktighet - pågår under den flera timmar långa gudstjänsten och prästen har tappat tålamodet. Åtgård: En Kyrkväktare tillsätts - Erik i Duveryd - anställs med uppgift att näpsa de skvallrande och dessutom anmäla störande utanför kyrkan.

7. Hwad skam och otienlighet angår, war förnummen att i Klockarestugan hade Tobaksrök kommit en och annan at wämja, och dhet på en stor Högtidsdag. Resolutio: Dhen som röker Tobak wid Kyrkian, ware sigh i hwar stufwa dhet wara will böte 1 Kanna wijn till Kyrkian.
Kommentar:
Tobaksrök har vämjeligen upptäckts i Klockarestugan - Björnslätt - och dessutom på en stor Högtidsdag. Åtgärd: Den som röker vid kyrkan eller vid vilken stuga det nu må vara, ska böta en kanna vin till kyrkan

8. Huru med dhet af Hans Kongl. Majestät Prästerna bewilliade Offret i stället för dukpenningar blifwa skulle, hwad lämpeligare sätt en och annan kunde gifwa wid handen om offret upphörde. Då sampteliga påföllo och bewilliade för hwart folck som går till Herrens Nattward att gifwa 2 öre Smt, och dhet med påskören, hwilka sålunda blifwa pro persona 5 öre Smt åhrligen att niuta, hwad Torpare widkomma, bewiljade dhe föruthom sina dagswärken at gifwa 3 marker Smt hwar åhrligen, och dher ofwan uppå äfwen 2 öre för hwar af sig och sine som till Herrens Nattward gå och komma.
Kommentar:
Ny förenklad Kyrkolag 1686. Betalning enligt taxa i mynt för olika tjänster införs istället försom tidigare offergåvor.

9. Proponerade Handelsman Wälachtad Mårten Cassel huru dess Stohlrum som till hans gård Karstorp i Nya Kyrkian delt war, är af Hans Antecessore (föregångare) genom god förening förbytt med Swänstorpas i Gambla Kyrkian, dher Han nu begärde Ratification. Församblingen biföll Herr Handelsmannen som mera Contribuerade till Kyrkian Åhrligen än Swänstorpa, och dherföre wäl bör njuta något företräde, ehuru i förra tider då andra Åboar å gårdarna warit så delt och bytt woro, fandt dock hälst församblingen at dhet medh godo skie kunde. Hwilket när dhet förehölts Åboarne i Swänstorp, tackade dhe om en sådan Cession för sig. Menandes sig böra njuta, hwad af Ålder warit, sade sig dock dher efter wilja betänkia.
Kommentar av Lindholm:
I detta senaste protokoll förmärkes en viss skärpning i attityden, förmodligen beroende på att en ny kyrkoherde, Magnus Reuselius tillträtt år 1690 och avlöst den förre kyrkoherden, Petrus Wadstenius, som avlidit den 26 Januari 1689. ”Omkom vådligen vid fallet från en yr häst.”

År 1691, den 2 December. Pag. 194 ff. In Nomine S. S. Trinitati.
Anno 1691 den 2 Decemb. hölts Probsteting med bägge församblingarne Askeryd och Bredestad uthi Askeryd och blef förrättadt och afhandladt, effter den Instruction, som Kyrkioordningens 24 Cap. 19 § wid handen gifwer, som föllier.

1. Introducerades, effter Kongl fullmachten, sampt Venerande Consistorie befallning Novus Pastor, Ehrewördige och Wällärde Herr Magnus Reuselius confreta solennitate, till Kyrkioherde öfwer Askerydz och Bredestadz församblingar, effter som Kyrkioord-ningen uthi dhet 23 Cap. Föreskrifwer; Hwaruppå Honom uthi Kyrkiowärdarnes och Säxmännernas närwaro öfwerlefwererades Kyrkiornas Inventarium så wäl som Präste-gårdsens, som dhet då fans och öfwerenskoms med de gamble och förra Inventarier, och elliest efter Visitations achterne för detta åhret finnas uptagnade och specificerade; Män hwad deer af kan wara antingen förbättrat eller förwärrat af den förre Kyrkioherden, dhet besparas till widare Ransakning, tå Huusesynen wid Prästegården lagligen hållen blifwer.

2. Förhördes Bägge församblingarnes närwarande åhörare, de äldre med de yngre, hwilka tämmeligen wäl effter sitt wijs, så uthi som uthom boken merendels kunde läsa dhes Christendomsstycken.

3. Effter såsom dhet af församblingens Ledamöter, serdeles dhe som längst ifrån Kyrkian boande woro, begärade, dhet Gudztiänsten, hälst om Hösten tå kortaste dagar äro, måtte tijdeligen begynnas, på dhet effter Prädikan, de i dagsljuset måtte hem-komma; Altså Resolverades, att såwäl Kyrkioherden, som dhes åhörare, både uthi Gudstienstens begynnande, förrättande och Kyrkio Discipliner etc sig uthi alt rätta effter Kongl. Kyrkio-ordningen.

4. Uplästes Tijonde Längden, hwilken fans till Trafwtaal (antal?) och Intäckt, uthi en sådan Riktighet, som Synemännerna på sina goda Samweten hafwa angifwit och af Tijonde Inspectoren upfördt är. 5. Huusesynen wid Prästegården hwad anlangar, så uppsköts de samma till en beqwem-ligare tijd att hållas uthij någon Cronobetientes till med Probstens öfwerwaro. Män dhet Skattehemmanet Gummarp. ett fierdedels, hwilket för bägge Kyrkiones penningar kiöpt är, för Comminister att boo uppå, hwars wilkor ock nu effterfrågades, blef eij heller för denna gången besichtigadt, uthan, såsom dhet, förmedelst nu wahrande Comminister Herr Magni Qvercivillii fattigdom och medellöshet, är aldeles ruineradt och nästan till åker och bygnad ödelagdt, ehuru församblingen Bredestad esomoftast åkeren upkördt och honom til bästa besådt hafwer, är dock befruchtande, dhet Hemmanet lärer komma i skattewraak; Altså blef Kyrkioherden med bägge Kyrkiones föreståndare, förmanade, uthi tijd hoos Hans Nåde Högwälborne Herr Baron, General-Major och Landzhöfding-en vigilera och sådant förebygga, Effter som Kyrkiorna torde lijda en stoor skada och afsaknad, der Hemmanet som Skattewraak skulle igen till Cronan öfrlämnas. Skattevrak var hemman som genom att förfalla till vanhävd återgår i statens ägo.

6. Kyrkiobyggnaden är wäl anlagd, sampt Stapell och Klåckor wäl behållna. Män det gambla och runkande Kyrkiotornet måste med första nedertagas wid Askeryd, effter till äfwentyrs, af stormwäder dhet torde öfwer ända falla och större skada göra, så wäl ock tillhöllos Askerydsboarne att med forderligast förfärdiga dhes Kyrkiogårdzmur som til en dehl ligger nederfallen. Så är ock med Bredestad Kyrkian, Stapell och Klåckor wäl wid macht: Män Kyrkiogårdzmuren måste jämwäl dher uprättade blifwa.

7. Kyrkiones Räkenskaper upsattes till Huusesynen blifwer wid Prästegården, då dhen förre Kyrkioherdens arfwingar tillskrifwas böra, icke allenast Huusesynen öfwerwara, uthan ock ifrån sig lefwerera så wäl Inventaria som Kyrkiones räkenskaper alt ifrån dhen tijden som Kyrkio-räkningarne här i Contractet reviderades af Högdtbetrodde Herr Hofmannen Lars Bange, uthi Hullarydh. Och hwad Skullfordringar Kyrkiorna hoos en eller annan äga, och ännu uthestå kunna, dem måste i medler tijd Kyrkiones föreståndare inkräfia hoos debitorerna, hwilket om eij winner någon efftertryck tå sökias dhe weder-williga betalarna Lagligen. Wijnsäden och Byggningz Tunnan såsom Askerydz Kyrkia äger denna tijden, igenom Accord med Tijonde Inspectoren uthi Reda Pänningar á 3 sk. 4 öre Smt. Altså må ock Bredestad Kyrkia, af wederböranderna, i pänningar för Wijnsä-den och Byggningz Tunnan niuta samma rätt.

8. Domkyrkio Tunnorna skola de deputerade, effter Venerandi Consistorii willia och li-mit lefwereras i Linköing uthi reda pänningar

9. Mäd fattigstugorna och de fattigas underhåld rätta församblingarne sig effter Hans Nåde Landshöfdingens Resolution, nämbligen, att hwar försambling, skall föda och för-söriga sina fattiga hemma uthi Huusen, och ingalunda tillstädia dem, att kringlöpa med tiggiande, andra församblingar till beswähr.

10. Effter Comminister Herr Måns Qvercivillius inte kunde komma öfwerens med för-samblingarne om Lönen, af de praetenderande Klåckareskäppor Altarlägen och Lijkstool, som Klåckarena skola ifrån Honom borta hafwa, ehuru på alla sidor ährbötz att blifwa dem emillan ett wist slut, ty Remitteras denna handling till Venerandum Consi-storium emillan Pastorerne att bijlägga. Askeryd Anno et die ut Supra.

Ericus Styrenius

Past. Et Praep. In Säby.

År 1692, den 25 Maj. Pag. 36 ff.
Anno 1692, den 25 Maji hölts af Pastori Loci ordinarie Sochnestämma. Närwarande Hans Nåde Högwälborne Herr Baron Christer Bonde, och då Resolverades.

1. Huru gälden skulle foderligast inkomma på dhet swar Fru Ester Silfwersparre gifwit. Nembligen at Enkan i Högelid och Jacob i Rutekulla har dhet betalt. Framkallades En-kan i Högelid hwilken sade sig aldrig blifwit anmält sin skatt till Kyrkian,hwarom mindre dhet gjort, dhet Jacob i Rutekulla ock sade. Hwarför nödwändigt fants åter en gång beskicka bemälta Fru Öfwerstinnan medh en Man af Församblingen. Här till Jöns i S. Holma utsågs, hwilken bref med sig från Pastore Loci och Kyrkiowärdarne öfwerföra skulle, bemälta Fru till uplysning och anmodan om betalning. Andra Debitorer af För-samblingen påmintes foderligast inkomma.

2. Huru Kyrkiomuhren på Norra Sidan felade; Kyrkian icke till ringa Mistande, som så wäl på dhe andra sidor war om murad. Hwarpå resolverades, at 4 lass sten skulle på hwart Matlag dher till framkiöras, dhen som intet dher med inkommer böte 1 daler Kopp. för hwart lass, och ändå framkiöra. Sedan tager Erick i Hult Murningen sig ann. Lagandes at dhen med dhe andra blifwer lijk.

3. Huru elaka Kyrkiowägar i församblingen woro, at man icke utan lifsfara dhem om hösten ristandes kommo, hwarföre slöts, at Nästa onsdag, hwilken war den 1 Junii, då bittigt tienst blifwer, skulle en af hwart Matlag dher till framkomma, begynnandes från Kyrkian, hwar och en på sin Kyrkiowäg, och sen följa så länge dess ägor räckt.

4. Huru Kyrkians wijnsäd innestår hos många dhen för tu åhr sedan, hos sombliga för ett år sen bordt warit lefwereradt. Resol. Lefwerera dhen till Hälgonatid, eliest gifwa 2 sk för en. För sådant slöts dherjämpte at tionde Inspectoren efter detta uptager Kyrkians Wijnsäd med sin 10-de af samma pris, at Kyrkian skyndsammare och richtigare må komma till sitt.

5. Huru Prästegårds Sochnestufwan tarfwar Reparation till Murning emedan Spiseln alt är fördärfwad. Resol. Jöns i S. Holma och Lars Jönsson i Reby syne dher, sen stånde som snarast skie kan och dher om Disposition giörs till reparation och företagande.

6. Huru Kyrkiowächtaren af ingen för Något må undsägas (hotas) utan wara otilltalad af alla. Stötes eller owettigt tränges någon in i Sochnestufwan böte 1 daler Smt och sittia i Stocken om Han är stor, en lijten sittier allena i Stocken.

7. Begärade Herr Handelsman Cassel få bygga Stall, som några andra, wijd Kyrkian, hwilket Församblingen honom icke förwägrade eller afslog, förmodandes Honom dher sättia som dher ingen föruth står.

År 1692, den 16 December. Pag. 38 o. 39.
Anno 1692 den 16 Decembr. Sochnestämma hållen af Pastore Loci,

1. widh hwilken omrördes och slöts dhet en Laglig Process medh Wälborna Fru Öfwerstinnan Esther Silfwersparre skulle antagas om dhe penningar Hon skyldig är till Kyrkian och dhet wijd Nästa Winterting. Förgiften till dess kostnad ålades Kyrkian, Disposition af Probsten, Kyrkioherden och Kyrkiowärdarne.

2. Huru synnerligen tillgår med ungdomens framkomst till Catechismi förhör. Hwarom ock de skulle dherföre angifwa sin Ungdom /slöts/ att man sen weta kunde, hwilka som framkomma och något kunna, eller intet.

3. Klockaren njute som förr warit ½ t.a. säd.

4. Huru oartigt uthan dhet ringaste ord med någon Adolf i Lillahemmet inhägnat Kyrkians Park mitt emot sin stufwa. Han bads förr och tillsades taga sin hägnad tädan, hwilket Han sade sig foderligast giöra skola.

Här stämmer det inte längre med paragrafnumreringen.

Dhe som ännu Restera med Bräder, tillsades dhem ifrån sig att lefwerera till at täcka Kyrkioherberge Bon Med, dhen Torparne pålägga. Hwad på Kyrkio Bon nu fattas laga Assiö och Assiös torpare.

7. Bewiljades et dagswärke på Ägersiö wägen af dhem som i församblingen som på nå-got sätt sin wäg dher åt hafwa.

8. Förmantes ingen taga någon främmande in till Husrum hos sigh, som icke wist sigh (för ?) Pastori.

9. Skjeftas till Sochneskomakare Torsten Börjesson och till sochneskräddare Ingemahr Johansson.

10. För otijdigt Sängelag med sin fästeqwinna böter Måns Jönsson i Kalswed 2 daler Smt. Item Trädgårdsmästaren Swen Bengtsson i Tunnarp för samma förfarande 2 daler Smt.

År 1693, den 21 December. Pag. 39.
Anno 1693 21 Decemb. hölts af Pastor Loci Ordinarie Sochnestämma. Närwarande Befallningsmannen å Ohlstorp Jöns Andersson, Handelsmannen Mårten Cassel samt Kyrkians Sexmän och samteliga af församblingen,

1. då Arfwid i Assiö, sedan Kyrkians debitorer woro upräknade, blef tillfrågad om Hans Fru Öfwerstinnan Silfwersparre* icke hade utlåtit sig för honom wilja skyndsammast betala sin skuld till Kyrkian, hwar tilll han swarade sig wara befalt berätta för Fru Öfwerstinnan wilja skyndsammast betala Testamentet, när Hon med sina Medarfwingar kommit öfwerens dherom, men emot de 50 daler på hwilka obligation war, exiperade (försvarade) hon sägande sig dhet betalt till Salig Probsten Wadstenii Hus.

2. Proponerade Pastor Loci Erick Kyrkiowächtare lite göra skiähl för dhen löhn Honom bewiljat war och fördenskull samma löhn komma Kyrkian så myckit mehr oduglig och wäl kunna till församblingen uphäfwas. Men resolverades sådant tillstå tills anting Prost-ting blifwer eller ock Hans högwördighet Herr Biskopen kunde komma å Detta at Visitera

3. Upläste Klockaren dhem som Restera med stenförslen till Kyrkio-Muhren, hwilka nu tilldömdes kiöra dubbelt, altså komma Pähr Gunnarsson i Lönhult till at kiöra 8 lass, Nils i Mellangården ibid 8 lass, Nils i Kalswed 8 lass, Måletorpet 8 lass.

4. Bewiljades ännu 4 lass på hwart Matlag till Muhrens förfärdigande Nordan åth, hwilka så snart skie kan framkiöres.

5. Upläste Klockaren på befallning dhem som restera med Bräder, hwilkas rest upstog till 3 tolfter och 6 br. Dhem dhe medh första lofwade sig framföra. *Ester Silfwersparre var änka efter översten Patrik Patkull på Askeryd.

År 1694, den 21 December. Pag. 40.
Anno 1694, den 21 Decembr. Hölts af Pastor Loci Ordinarie Sochnestämma, närwa-rande Befallningsmannen på Olstorp Jöns Andersson, Handelsmannen Mårten Cassel, sampt Kyrkiones Sexmän och sampteliga af församblingen, och då proponerades.

1. Emedan på Norra och Östra sidan om Kyrkian war ingen Muur kring Kyrkiogården, altså bewilliades 4 lass Steen på hwart Matelagh.

2. Efter Sochnestugan mächta wäl behöfde reparation; Altså bewilljades 2 trää på hwar Rote till undersyllar.

3. Begärade Befallningsmannen Jöns Andersson på Olstorp, att få Olstorpa stoolestånd infördt i stället för Dagstorps. Cederades (avstod) honom Ödarpas stoleståndh.

4. Lades böte på Bonden Nils i Kiättestorp, för dhet otillbörliga slagsmåhl han på Olof Håkansson i Blextorp begångit, hwilket böte Han wid Midsommartiden utläggia skulle, nembligen 7½ daler Koppar Mt.

Inge i Hwästorp upstegh af Kyrkio Nämbden, och i Hans ställe kom Nils i Lutarp. Inge-mahr i Kalswed trädde från Rote Mästare tjensten och i hans ställe Jon i Biursberg. Pär Hemmingsson i Reby från Sexmanna Embetet, i stället Måns Ericksson ibidem.Jöns i Holma från Kyrkionämbden, i stället igen kom Jon i Egersiö. Inge i Hwästorp trädde från Rotemästaretiensten, i Hans ställe Nils i Skyttlingabäck. Arfwid i Swänstorp trädde ifrån Rotemästaretiensten, och i hans ställe sattes Anders i Swänstorp.

År 1695. Detta år finns ingen stämma protokollförd.

År 1696, den 14 Februari. Volym C 2. Microfilm IJ 1490. Pag 10..
Anno 1696 den 14 Februarii. Sochnestämma pro Anno 1695 wedh hwilken omordes och slöts.

1. Att dhe som Kyrkians penningar hade lånt, och ingen pant satt dhe skulle, dher dhe förtijden sielfwa Capitalet icke förmåtte ährlägga, skaffa Nögachtig pant, och sedan in-teresse gifwa, för hwart åhr dhe dhem borta hafwa.

2. Beswärade sigh Kyrkiowächtaren Erich i Dufweryd, dhet han för sin swaga syhn och ålderdom skull, tiensten ej länger förestå kunna, utan begiärde sitt afskied, och att hans Son Nanne måtte Honom Succedera (efterträda), hwilken straxt antogs till Kyrkiowächtare, men medh dhet willkor, att Han af Kyrkian (här finns på originalet en stor fuktfläck, som helt utplånar skriften) lönas som Hans Fader, utan bewiljades af hela församblingen ett stoop Rågh eller Korn af hwart Matelag, hwilket han sielf hoos dem Hemma wijd Höstetijden upbära skulle, och der något moot Honom stutsig woro, såsom skalkachtiga poijkar, så sättias i Ståcken

3. Proponerade Pastor Loci (Magnus Reuselius) hurulunda Allmogen när Lijk eller be-grafningar äro sig så sent inställa, altså förmantes dhe tydeligt när sådant är å gånge framkomma, på dhet att dhem som längsta wägen hafwa måtte hinna hwar till sitt, innan mörkret dhem togo.

4. Beswärades huru en dhel af folcket, besynnerlig ungdommen, nödigt gå i Kyrkian i rättan tijd, fast än dhe långt för Sammanringningen framkombna äro utan gå uthe i stug-urna; altså resolverades, att dhen som framkommen är till Kyrkian, och icke antingen för eller under sielfwa Sammanringningen sig inställer att giöra sin Skriftermåhl, skall dhen då stånda ute, när Han inte i rättan tijd sig inställer.

5. Tillsades Bonden Nils i Kiättestorp Bötet ehrlägga för slagsmålet Han på Olof i Blexstorp begångit, men beddes dag till Olofsmässan, då Han dhe richtigt skulle clarera. Jämwäll ock tillsades Broo (?) i Högelijd sitt böte nembligen 2 Kannor Wijn till Kyrkian utlägga för Själlsorden Han i sitt fylleri utkastat, hwilket ock Han med forteligaste lofwade betala.

5. Trädde från Sexmanna Embetet Bängt i Lönhult, i stället kom Johan ibidem

År 1696 den 5 Mars. Volym C 2 . Pag. 704 o. 705. Microfilm IJ 1490.
Pro Anno 1696 hölts den 5 Martii Probste Ting med Gudz Lofliga Försambling Askeryd. Närwarande Ecclesiae Pastore Plurimum Revendo Dno Magno Reuselius, och Försam-blingarnes Högre sampt Nådigare Ledamöter, Sålunda: 1. I Kyrkian. Hwarest, sedan Ehrewyrdige Herr Pastor hade giordt böön på Predikostohlen, företogs Catechismij förhör med Samptelige närwarande Mans och Qwinspersoner men allenast uti dhet Första Christendoms Hofwud stycket Gudz Tijo Bod, och befans dher utinnan een märkelig flijt och stort beröm, som Ehrade Herr Pastoris inlagde Catechitations längd nogsampt uthwijsar pro Anno 1695. 2. I Sochnestugun.

Hwarest wid effterfrågandet om dhe stycken som i Probste Ting skola i acht tagas, för-medelst Kongl Majestäts Allernådigste Kyrkiolag i dhet 21 Capitels 19 § angående hug-nad förspordes, att allt wäll och richtigt ståår til med Gudztienstens förrättande, med Kyrkio Disciplinens wijdmacht hållande, med Crono Tijondens till alle dess Fullmächtige utgiörande sampt Kyrkiones och Prästegårdens byggande och widmacht hållande. Och än widare till Kyrkians bästa resolverades, att Kyrkiotaket skall ändeteligen med det första mååsränsas af Peder i Oroen och Hans broder eller någon annan, som Han will hafwa med sig. Item till Prästegårdens nödiga förbättring utlofwade Ehrew. Herr Pastor med dhet första som skee kan een Ny Stufwebyggning med dher till tienliged Kammare att uppsättia, hwar till timber war redan huggit. Wijd berättandet att Soldaterna i Församblingen icke hade fådt sina särskilte Stohlrum i Kyrkian effter gifwen tillsägelse i 1694 åhrs Achters 6 §, war fuller Församblingen benä-gen, att gifwa Soldaterna stohlrum näst effter böndernas stohlar i båda Kyrkiorna; Men som Ridderskapets och Adelens Betiente och Torpare,. intet willja stiga utur sine wahnlige Stohlar näst efter böndernas, och föregripeligit woro, uthi dhet lofliga Ridder-skapets och Adelens frånwaro någon Stohleförändring giöra, emodt dhen förrige Bänk-längden, beslötz att Soldaterna stå här effter som förr i sina wanliga Stohlerum tils wij-dare betänckande och förordning. Som dhet ock berättades att gärdzgården om dhen förmeente Kyrkioparcken icke war ännu upresen, så befans rådeligt att befråga Högtbemälte Herr Befallningsman Ekeberg här om, som dhå förwäntas till Askerydz orten. Referererade ock Ehrew. Herr Pastor att Kyrkioräckningarne för åhren 1694 och 1695 woro richtigt giorde och effter Kongl. Förodningen till Herr Befallningsmannen Ekeberg öfwerlefwererade. Sluteligast bewilliades att Kyrkiotakets widmacht hållande skall hwart matelag både af Bönder och Torpare uthgiöra 20 st. good warachtig spån, aldrasidst till Helig torsdag - dhen dhå icke utgiör sina 20, utlägge till böter 10 stycken spån, dhem hwar Rotemästare i Sin rote skall utfordra.

In Fidem Protocolli Subscribo.

Emundus Wettrenius.

År 1697, den 13 Januari. Pag. 13.
Anno 1697 den 13 Januari hölts Sochnestämma Pro Anno 1696 medh Askeryds Försam-bling. Då Kyrkians äldre och nyare utestående skullfodran upräknades, hwilken fuller några då betalte, men några lefwererade Interesse, och lofwade sig med forteligaste Kyrkian betala. Tillsades ock Kyrkiowärdarna göra påminnelse hoos Herr Major Oldekop och dhet utlofwade testamente, att dhet måtte Clareras. Major Herman Oldekop var gift med Maria Elisabet Patkull, som var dotter till översten Patrik Patkull och Ester Silfwersparre på Askeryds säteri.

1. Tillböd sig jemwähl Sigurd i Gölen att göra dagswärke för sin gäld til Kyrkian, 1 da-ler 16 öre, emedan Han penningar icke åstadkomma kunde.

2. Giorde Kyrkiowärdarna rigtig räkning för Kyrkians Wijn- och bygnings Sädh.

3. Emedan den Spånen som til Kyrkiotakets förfärdigande förr framförd war, inte förslå kunde, ty bewilliades ännu 40 spån af hwart Matelagh, hwilken skall framföras till Christi Himmelsfärdsdag.

4. Berättades huru Sochnestufwan i Prästegården mächta wäl behöfwer reparation, dy slöts at några män skola syna Henne, hwilket bör skie til Proste Tinget, att man der endå något wist må kunna sluta.

5. Pigan skal hämtas til Prostetinget, som säger sig willia gifwa wiss Kundskap om Hittebarnet.

6. Trädde från Rotemästaretiensten Amund i Siöhester, i stället kom Swen i Konungs-ängh. Swen i Bubbarp afsade Rotemästaretiensten, i Hans ställe sattes Lars i Arfwebo. Jon i Lägernäs upsteg från Rotemästaretiensten, efter honom kom Lars i Lägernäs.

År 1699, den 24 Februari. Pag. 31 o. 35.
Anno 1699, den 24 Febr. hölts Allmän Sochnestämma med Askeryds Försambling, då efter myckit rådhförande om Kyrkiobygnaden omsider slöts och resolverades, att alt Härskapett i Församblingen skulle dher om Rådfrågas, antingen dhe wille hafwa Torn på Kyrkian mitt i Korsett, eller wedh dhen Wästra gaflen. Imedlertijd så slöt Försambling-en, att nästkommande Wåhr skulle Kyrkian spånas, till dhess dhe hämptade swar af Adelen, huru medh tornet handlas skulle, dhett dhe sädan dher näst påfölliande wåhr sigh företaga wille och Adelens willia sigh efterrätta.

2. Befans att Kyrkians Wijnsädh war mästedehlen richtigdt infördh och clarerad och lofwades att dhe Resterande den med första clarera.

3. Uprächnades dhe som resterade med Spånen för dhe förflutne Åhren och alfwarsam-lingen förmantes dhem att framföra till Wåhrfrudagen. Elliest skulle dhe för 1 Tiogh 2-ne utgiöra. Således och ännu å nyo för Åhr 1699 2-ne Tiogh på hwart Matelagh,emädan befunnit dhet, dhen framgjorde spånen icke göra tillfyllest, hwilken Nyss pålagde Spåån till d. 1 Maji utgöras skulle. 4. Uthwaldes Johan i Kalswed och Anund i Siöhester til Kyrkians tillsiare om dhess Bygnadh eller hwad mehra som dher till tarfwas.

5. Proponerades huru Skorstenen i Sochnestugan widh Prästegården är nedfallen och omkullblåst, ty resolverades att dhe som äro i Hwästorpa rothen, skall af hwar gårdh framkiöra ett lass steen och leer, och Torparne i samma Rothe giöra dagswärken med Lers ältande och stenbärande och dhet medh dhet första i Wåhr, hwar uppå Rothemäs-taren Pär i Hälla skall hafwa inseende, huru alla stenar framkiöras och dagswärken giö-res.

6. Dhe aldra fattigaste och uslaste i Församblingen upfördes på een Lista, till hwilkas försöriande alla sampteliga blefwo förmante esomoftast Contribuera, och dhe som för-måtte besökia dhem hemma dhe skulle jämbwähl hielpas, men dock i synnerhet dhe som icke årka besöka dhem hemma i sina Hemb.

7. Ostyriga poikar eller drängar, som stötas och knabbas widh Kyrkian, dhe skola straxt sättias i Stocken af Swen i Konungsängh.

8. Dhen som rökar Tobak widh Kyrkian eller i stugurna omkring Kyrkian böte ett Stoop Wijn till Kyrkian.

9. Dhen som fåår uth Bränwijn at Sällias widh Kyrkian, dhen samme böthe till Kyrkian 1 Kanna Wijn.

10. Förmantes Församblingen at riktig komma tillstädes när Gudstienst blifwer, och dhen som icke är tillstädes, när dhe äro framme som längsta wägen hafwa, så blifwer tillbaka. Dhe som äro tillstädes när dhet sammanringer, och icke gåå i Kyrkian, dhen samma Böthe een kanna Wijn.

11. Trädde från Sexman Jon i Ägersiö. I stället Nils i Hagrida. Måns i Redeby afstegh, i stället Nils i Hwästorp. Upstegh ock Johan i Lönhult, i Hans ställe Nils i Skyttlingebäck. Anders i Swenstorp ifrån Rotemästare. Till: Nils Jonsson i Karstorp. Jon i Biursberg up-steg. I stället Nils i Skafarp. Nils i Brokafall Rotemästare efter Nils i Skyttlingebäck.

År 1699 den 1 Juni. Pag. 222.
Anno 1699 den 1 Junio antogs till Klåckare efter Kyrkioherdens och församblingens godtfiuno, drängen Erlig och Beskedelig Anders Jacobsson i Rutekulla barnfödd, sedan gamble Hans Klåckare tiensten ej längre förmåtte förestå.

År 1700 den 19 Mars, Volym C 2. Pag. 709. Microfilm IJ 1490.
Anno 1700 den 19 Martii, visiterades i then Lofliga församblingen Askerydh. Domkyrkio Tunnan belangande så lefwerar Lars i Wennebörke för thetta förflutna åhr ½ tunna och Skafarpsgårdarna ½ tunna. = 1 Tunna. Wijnsäden är 7 tunnor, hwilken för-samblingen lofwade sig willia betala med 13 daler Kopp. Mt tunnan, effter Högw. Con-sistorii wärde på Domkyrkiotunnan. Klåckaren hafwer allenast en liten lycka til at bruka, elliest är intet Klåckarebohl, dock förmenas at the ägor som i forna tijder ther til lydt, läre nu innehafwas af Rutekullas åboer. Klåckaren i Bredestad hafwer intet att bruka, thy then lyckan som Capiteinskan på Aneby Fru Brita Kagg ther til förlänt, hafwa Knut och Pär i Bona lagdt under sina ägor. Församblingens Ledamöter i Askery hafwa lofwadt sig willia skänkia til Kyrkian ½ tunna Kalk af hwar Helgård, och så proportionaliter, til at hwitlimma Kyrkian med. Or-dinarie Dagswärken bewilliade församblingen til Kyrkians reparation utan betalning. Och på thet wärdet icke skulle stutza, samtyckte alla att then som ofwanbemälte Kalk icke richtigt hafwa lefwereradt Wallborg Mässan skall gifwa dubbelt en hel tunna för en half. Til Prästegårdsbygnad är Timbret framkjördt af församblingen. Men som en dehl ännu restera, tilsades dhe att forderligast sina Syllar framskynda, hwilket dhe ock bejakade. Der til lofwade samptelige thenne församblingens Ledamöter, att i Sommar Soch-nestugans bygnad antaga, och sedan reparera the bodar som then tilhörige äro. Kyrkiowerden i Askery Håkan i Blextorp tog afträde och Gummund Swänsson i Kiättil-storp tog Hans nyckel emot. Och Sexman effter Honom blef Ingemar i Kalswedh. Effter Sexmannen Pär Nilsson i Lägernäs som afträdde kommer Anders Nilsson i Lägernäs. Nils i Hagreda tager afsked från Rotemästaretiensten och Måns i Haureda sättes. In Fidem Subsenbit

Zacharias Stål.

År 1701, den 18 December. Pag. 44 ff.
Anno 1701 den 18 Decemb. hölts ordinarie Sochnestämma. Närwarande Pastore Plu-nium Revendo Dno Magno Reuselio, Handelsmannen Wäll-t Mårten Cassel, sampt Kyrkiones Sexmän och Samptelige Askerydhs församblings ledamöter tå fölliande Saker resolverades.

1. Anders i Lägernäs tillspordes när han wille betala Kyrkian dhe 15 daler Kopp.mnt han skyldig är, tå Han lofwade till nästkommande höst them ehrläggia, i medler tid gaf Han Kyrkian till Interesse 30 öre.

2. I lijka måtto tillfrågades Inge i Wästorp när Han wille betala dhe 7 daler kopp.mnt Han Kyrkian skyldig är, tå han swarade med det första.

3. Fruen på Edhult skulle ock tillsägas betala dhet Hon till Kyrkian skyldig är.

4. Murmästaren Måns Hindricksson i Redeby begärade för hwittmeningen i Kyrkian

3 daler kopp.mnt, men sedan förährade Han Kyrkian dhe samma, begiärandes intet för sitt hafda omak.

5. Anmältes om lius till Julamorgon, tå Högwördige Kyrkioherden utlofwade lius till predikstolen och altaret, Ingemar i Kalswed till liuscronan 6 lius, Håkan i Wästorp 6 Olof i Wännebörk uti lycktan 6, Carl, Nils och Jon i Skafarp 6 lius, dessutan lofwade Pär i Hälla uppfylla dhen ena Cronan med lius.

6. Dhe som restera med näfwer till Kornhuset, skola ehrlägga ½ ltt (lispund) af hwar gård emot Redeby Roten, hwilken till Wårfrudagen skall ehrläggias. hwar Rotemästare i sin Rothe fodrar uth samma näfwer, hwar om 8 dagar till förne skall publiceras af prädikstolen, och then tå icke uthlägger lägga sedan dubbelt.

7. Till Kyrkiomurens reparerande pålägges ett lass Sann af hwaart Matelag, hwilken med det första skall framkiöras.

8. Framkallades Olof i Wännebjörk och hotades med Citation (kallelse) till tinget, för det han wid Bröllopet i Kalswed emot förbud skiutit, hwilket ock wäl skolat wunnit sin fullbordan, dock som han giorde afbön, och församblingen för Honom intercederade (medlade) förskonades han med 3 daler Kopp. Mnt till Kyrkian, men i alt widrigt fall han them icke wille ehrläggia, stående saken öpen till nästkommande ting, tå man laglig-en dermed procedera (förfara) skall, androm till warnagel. Skulle hädan efter någon för-drista sig skiuta emot Kongl. Majestäts Allernådigste förordning i wägen wid någon brudefärd,skall then till ting stämmas och efter Kongl. Majestäts Kyrkio Ordning sina 40 daler Sölfmynt plickta, hwilket them som thenna ordning öfwerträda till rättelse länder.

9. Kyrkio Wächtaren förmantes angifwa them som oliud i Kyrkian giöra, så wäl när barn döpas som när predikning förrättas, skulle någon der med beträdas böte efter Kongl. Förordning 50 daler Sölfmynt, dhe elliest druckna komma till Kyrkian, stötas, slås eller andra slijke otidigheter föröfwa, straffas efter Kongl Placatet med 100 daler Sölfmynt. Om några äro som för Wettwillingar räknas, sätties efter Kyrkio Ordningen uti Stocken. Pär i Qwarnen är Kyrkio Wächtaren i 3 Månaders befintlighet.

10. Till dörrwächtare wid stora dörren förordnas Per Jonsson wid Qwarnen, dören att igenläsa när Confessionen läses.

11. Swen i Konungsäng afsade sig Rotemästare tiensten. I des ställe förordnades Nils i Konungsäng. Så ock efter Nils Larsson i Skafarp tillsattes Carl ibidem.

12. Huruwäl till förne är publicerat wid allmän Sochnestämma att dhe som bära eller lijk skola hafwa till Kyrkian skola i rättan tid sig inställa, att Församblingen icke öfwer wan-lig tijd skall uppehållas, likwäl som sådant mycket litet är efterkommit, förkunnas å nyo att dhe som med barn eller lijk i rättan tijd sig icke inställa, förrättas Ceremonierne efter Gudstiensten, och skylle sig sedan sielfwe.

År 1702, den 17 December. Pag. 48.
Anno 1702 hölts Socknestämma med den lofl. Askeryds försambling tå fölliande Saker den 17 Decemb. proponerades.

1. Talades om liusen om Julemorgon då Högwälborne Herr Baronen Christer Bondes be-tiente på Bordsiö utlofwade lius på sitt herrskaps wägnar till en liuscrona och på altaret. Erick i Ellstorp med dess Stohl Camerater till lycktan.

2. Upräknades efter wanligheten Kyrkians Skuldenärer och förmantes betala till instun-dande Probsteting, elliest skulle dhe namngifwas af prädikstolen. Mons-r Moliin lofwade på sitt höga Herrskaps wägnar 9 daler Kopp.mnt till Murmästarepenningar i Sochnens nya stuga, för hwilka penningar fönstren i den nya Sochnestugan betaltes.

3. Såsom den oseden hoos en stoor dehl tagit öfwerhand och sig inwant, att dhe som barn skola hafwa att döpas till Kyrkian, eller och lijk som begrafwas skola, eller hustrur som skola tagas in i Kyrkian, hwilka längre dröia uthom den tijd Kongl. Majestäts Kyrkio Ordning föreskrifwer Gudstiensten skall begynnas, att derför citeras det som äfwen tillförne slutit är, att dhe som i rättan tijd icke komma till Kyrkian, må icke för dheras skull uppehållas, utan dhe wanliga Ceremonier efter Gudstiensten förrättas.

År 1703, den 18 December. Pag. 49.
Anno 1703 den 18 Decemb. hölts Sochnestämma med den lofliga Askeryds försambling. Närwarande Kyrkiones Föreståndare Herr Handelsmannen Wälachtad Mårten Cassel, Kyrkiones Sexmän, Sampt största delen af Församblingens ledamöter, tå fölliande Saker resolverades.

Först proponerades Kyrkians Skuldenärer, som woro dessa efterfölliande: Pär Nilsson i Lägernäs skyldig 9 daler Kopp.mnt, hwilka för dess fattigdom tillgåfwos Honom af församblingen. Wälborna Fru Estrid Silfwesparres skuld 130 daler Kopp. Mnt. har Majoren Wälborne Herr Joacim von Stegling lofwat betala efter den 28 Februarii. I medler tijd lofwas 5 pro cent i och från den tijd dhe togos. Wälborna Fru Canterstiernas skuld 65 daler Koppar mnt måste Kyrkiowärdarne som tå för tiden woro, uthfordra. Befallningsmannen Jöns Andersson på Ohlstorp lånt Contant penningar 102 daler Kopp. Mnt., hwilka Kyrkiowärdarna som tå woro med det foderligaste måste till Kyrkians bästa uppkräfwa

Sedan som Församblingen hade talats wid om liusen som Julemorgon skulle brinna i så måtto att Prästegården släpper lius till Altaret och prädikstolen, Handelsmannen Wälachtad Mårten Cassel till liuscronan uti Korset, Inge i Hwästorp till den andra, Johan och Erick i Kunhult till lycktan i gången, så förmantes widare att alt Öhl och Bränwijns sälliande skulle wara förbudit alla Helgedagar wid Kyrkian emot det straff som Kongl. Förordningar innehålla. Sedermehra talades om Kyrkians Spån och slöts att af hwar gård för 2 åhren 8 tiog skulle ehrläggias af hwar torpare 3 tiog, dhen intet till den 25 Martii framförer honom gifwe dubbelt, hwarom 14 dagar föruth skall läsas af prädiksstolen.

Anbelangande Timbret till Prästegårdsbyggnad resolverades att 2 trä af hwar gård måtte framkiöras när föret blifwer. Näfwer ½ lispund av hwar helgård och proportionaliteter af de mindre. Afsades äfwen att ingen af egen godtyckio må något stalllrum byggia wijd Kyrkian utan Församblingens samtycke. I stället för Pär i Qwarnen förordades Nils i Lilla Lönhult till dörwächtare.

För åren 1704 - 1720 saknas sockenstämmoprotokoll helt. Hur denna beklagliga lucka uppstått känner är okänt. Här har tyvärr ett värdefullt historiskt material försvunnit