Medeltiden
Tidigast skriftliga belägg för Tunarp är från 1380-talet när Riksrådet Arvid Sparre (av Vik) donerar en del av sitt gods till Vadstena och Vreta kloster. Klostren erhöll "lika rätt" att fordra avrad (årlig skatt) från sina gårdar, vilket ledde till en ständig oenighet mellan klostren om fördelningen av avraden.

Först år 1446 enades man om en konkret uppdelning: Av Tunarps fyra gårdar ålades två att erlägga avrad till Vadstena kloster och två till Vreta kloster och "lyda respektive klosters sysslomän".

Bakgrundsbilden visar detalj ur arealmätning från 1693. Likt många andra gårdar av det ursprungliga gårdsbeståndet i Askeryds skate - Lägerbobygden - ägs Tunarp av Vadstena och Vreta kloster. Från Vadstena klosters tidigaste jordeböcker (Vkjb) noteras ur skattelängden: :

Hær børiass ydrøø hærat
Parochia Ryydh
Twnno torpp j gardh Affrad ij pund smør

Gården har sitt ursprung i medeltiden och har inga noteringar om ödeläggelse. Pestepidemier förekom på 1350-1420 och 1460-talen. Den senmedeltida agrarkrisen visade sig annars tydligt i Askeryd. Dessa ödetorp anges ändå i klostrets skattelängder som öde. Hemvidakulla, Krämarebo, Eliakulla, Öjersmålen, Sjöhester och Åsen är exempel på gårdar som ödelades på senmedeltiden. Flertalet byggdes aldrig upp igen.

1500-1600-talen
Under Gustav Vasas reformation förstatligades Tunarp år 1559 och ses i kungens register "Arv och eget" fram till 1621 när Ståthållaren Stellan Mörner förlänades Tunarp.

Från 1660-talet var sonen - generallöjtnanten - landshövdingen i Jönköpings län - Hand Georg Mörner ägare och hade omkring 1670 uppfört en sätesbyggnad i karolinerstil som 1680 konstaterades "välbyggd" (Beslut i häradsrätten som gav sätesprivilegier -skattefrihet).

  Karta över Tunarp 1693 på Otto Mörners tid

Efter hans död disponerade hans änka Beata Schulman säteriet som "livstidsbenådning". När Karl XI år 1692 lät dra in större delen av adelns gods till kronan lyckades Beata genom byte av gårdar "rädda" Tunarp.

1700-talet
Beatas dotter Eva Mörner ärvde Tunarp 1706. Hon var gift med Erland Broman, lagman över Kalmar län och Öland.

Deras son Carl Gustav Broman var ägare 1745-1771 och därefter hans son Ryttmästaren Erland Broman fram till 1786, som sålde Tunarp till Mauritz Salomon von Krusenstierna.

1800-talet
Efter Mauritz död 1810 var hans hustru Anna Magdalena Grubbe huvudägare fram till 1840 när dottern Wilhelminas make översten Carl Printzensköld övertog godset, som då bestod av säteriet och 27 underlydande gårdar.

Wilhelminas och Carls dotter Ebba med make Amadeus Drake löste 1879 ut syskonen till Ebba.

1900-talet
År 1889 köpte så bruksinspektoren och landstingsmannen m m Axel Jacob Ydrén och hans hustru Charlotta Ydrén säteriet, som då bestod av fyra gårdar och en utjord, som senare blev en fastighet om 4 mantal.

Mellan 1932-1955 löste sonen bankdirektören Hugo Ydrén ut sina syskon varefter hans son lantmästaren Olov Ydrén löste ut sina syskon 1961 för att i sin tur överlåta säteriet till sina söner lantmästaren Björn Ydrén och jur. kand. Per Ydrén.

Byggnaderna
Från 1600--talet - barocken - härrör huvudbyggnadens bottenvåning och norra bostadsflygelns västra del samt småflyglarna.

Runt 1750 höjdes huvudbyggnaden och inreddes enligt rokokons ideal, bl.a. paradsängkammaren. Taket försågs med torn och urverk. Stall och gamla magasinet byggdes

Under den gustavianska tiden tillkom huvubyggnadens 2:a våning - färdigställd 1789 - och dess gavelflyglar, vari den ena ett gårdskapell. Södra bostadsflygeln tillkom och takresningar på övriga flyglar tillkom.

Senast tillkomna byggnad vid mangården är norra magasinet färdigställt 1813.

Huvuddelen av historiken är hämtad från Tunarp vid ett besök hos bröderna Björn och Per Ydrén i maj 2014